”Jag är beredd att köpa köplats för att bo bland alla möjliga människor”
Malin Wollin om att inte vilja dela upp folk efter sexualitet
Min första reaktion är: Underbart med ett homohem!
Tänk att människor som suttit i en syrefattig garderob sedan andra världskriget kan få komma ut i full frihet och vara omgivna av andra som också gillar samma likadan.
Men så tänker jag att jag nog ändå vill reservera mig för en och annan övrig aspekt.
Jag skulle till exempel först vilja se rejäla tag för att förbättra äldrevården i Sverige. Att det blir värdigt och varmt och stimulerande innan vi börjar dela in oss efter sexualitet (och sedan årskull, hudfärg, nationalitet, religion och partifärg).
Homosexuella hävdar sin rätt att ha en självklart plats i samhället och ändå väljer man att ställa sig utanför genom att klumpa ihop sig och säga nej till kontakt och boende med en annan, ganska omfattande, grupp människor.
Jag tänker utgå ifrån att jag har lika mycket gemensamt med homosexuella som med heterosexuella. Jag tänker vara fördomsfull och utgå ifrån att jag har mer gemensamt med homosexuella män än med heterosexuella män, som fortsätter att vara en olöst gåta tills jag dör på ett mixat äldreboende. Jag är nämligen beredd att lägga 1000 kronor i köplatsavgift för att garantera en plats bland människor som är på alla möjliga sätt och vis.
Kan vi inte komma överens om att vi slussar ut den här generationen i ett skyddat boende och om femtio år, när alla trettio-nåntings sitter där, så bor vi alla på samma plats.
Homos, heteros, bis och alla de andra.
Kanske finns det de som tycker att jag är trögfattad och efter. Jamen sätt mig på ett hem för sådana då.
Dagens sötaste felhörning:
Jag ska läsa texten högt för en vän och förklarar att den handlar om regnbågsboende för trans-, bi- och homosexuella.
”Haha, heter det så nu?” säger hon.
”Vadå?”
”Mormorsexuella”