”Män har en längre tradition av att prioritera jobb”
Uppdaterad 2011-03-18 | Publicerad 2011-03-17
Daniel Pernikliski: I den bemärkelsen är de mer fördärvade. Eller modernare, hur man nu vill se det.
Jag minns hur skönt det kunde kännas att sätta sig på ett tåg eller en buss, därför att man då var befriad från de flesta förpliktelser.
Framför sig hade man en tidsrymd som var helt tillägnad en själv, för dagdrömmerier och bokläsning.
Som om allting var satt på paus – ett vakuum i tiden.
Sådant som kunde stressa en i vanliga fall bet inte så hårt då, eftersom man ändå inte kunde göra någonting åt det.
Sedan kom mobiltelefonen och internet och ändrade på alla spelregler.
Plötsligt fanns jobbet överallt. Istället för att slösa bort onödig tid på bussen kunde man lika gärna ringa eller ta emot viktiga samtal.
Tågpendlarna bytte tidningen mot laptopen, och varje hem blev en fullutrustad arbetsplats.
De tidigare ganska många legitima anledningarna till att inte vara anträffbar har nu reducerats till nästan inga (att simma fungerar fortfarande).
Det är fantastiskt med all teknik.
Den har medfört så många möjligheter och erbjuder flexibilitet och innebär en stor frihet för den tillräckligt disciplinerade.
Men flexibiliteten har också medfört att många människor jobbar betydligt mer än de borde.
Jobbsamtal och mejl på fritiden ökar stressnivån – speciellt för kvinnor enligt en Kanadensisk undersökning.
Min gissning är att eftersom männen har en längre tradition av att prioritera jobb, blir de inte lika störda när det inkräktar på privatlivet.
I den bemärkelsen är de mer fördärvade. Eller modernare, hur man nu vill se det.
Idag finns en utbredd strävan att hela tiden vara så effektiv som möjligt, och då finns tekniken där som ett botemedel mot allt ”slösande” av tid.
Dessvärre, med en modern definition, ryms hälften av allt som är värdefullt i livet under den kategorin.