Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Stella, Estelle

”Jag har levt i skräck för min pappa i 15 år”

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-04-06

Många chattfrågor till Erik Wallentin, psykolog på Rädda Barnen.

Erik Wallentin säger: Hej! Nu är jag på plats.
Moderator säger: Bra, då kör vi igång!
A.A säger: Hej Erik! Tycker det är jättebra att ni tar upp detta! Jag har levt i skräck med min pappa i snart 15 år det är ett helvete, och jag vågar inte gå till polisen eftersom jag är rädd. Min pappa är en sjuk människa som har misshandlat mig psykist och fysiskt. Vad tycker du jag bör göra? mvh. A.A
Erik Wallentin säger: Hej! Jättebra att du vänder dig till oss. Nu vet jag inte om du haft tidigare erfarenheter av att söka hjälp. Ibland kan det ha stor betydelse för om man väljer att söka hjälp igen. Annars undrar jag om det finns någon vuxen i din närhet som du känner förtroende för och som du kan prata med om hur du har det. I så fall kanske den personen, någon du känner privat eller någon som jobbar i skolan, hjälpa dig att söka hjälp. I första hand är det socialtjänsten som ska hjälpa ungdomar under 18 år men det kan i bland vara svårt att söka hjälp direkt. Du får väldigt gärna vända dig direkt till mig om du vill fråga mer. Och du kan nå mig på mail: erik.wallentin@rb.se eller telefon: 08-6989046.


lola säger: Hej. Min 11-åriga dotter har enormt kort stubin. Ibland flippar hon ur och börjar slå mig och kasta saker. När jag försöker hålla i henne för att undvika fler slag skriker hon att jag slår henne! Jag är rädd att hon ska skada mig allvarligt och att hon själv gör sig illa. Har du nåt tips förutom BUP?
Erik Wallentin säger: hej! Min första fråga blir: har du haft kontakt med BUP tidigare? Är det i så fall att du inte vill be om hjälp igen eller finns det andra hinder? Utöver BUP kan man som förälder alltid vända sig till Socialtjänsten, de har på de flesta ställen förebyggande verksamhet där man kan stötta föräldrar. Det är svårt för mig att ge direkta tips på vad du kan göra i de här situationerna annat än att hålla din dotter och hindra att hon slår dig. Om du har ytterligare frågor får du gärna höra av dig.


sara säger: Heej jag är 13 år o blir slagen ibland av min pappa o mamma för jag har frihet säger dom. Jag vill rymma hemifrån typ till en fosterfamilj. Hur gör man ?
Erik Wallentin säger: Hej Sara! Jag skulle nog råda dig att prata med någon vuxen utanför din familj som du känner att du litar på, och som också skulle kunna hjälpa sig att ta kontakt med Socialtjänsten, eftersom Socialtjänsten är de som ska skydda barn från att bli slagna av sina föräldrar. barn kan också vända sig till Socialtjänsten direkt, men i bland kan det vara lättare om man får hjälp av någon vuxen som man känner. Hoppas att detta svar känns okej. Du får också gärna ställa mer frågor till mig.


Philip säger: Hej, jag är uppväxt med engelsk uppväxt och haft sträng pappa som har visat vart gränserna går. Fyller 18år i år men har förstått varför de är tuffa och ser inget fel med det då man lär sig. Vilken uppfostran anser du är bäst engelska tuffa eller svenska fria?
Erik Wallentin säger: Hej! Jag tror att föräldrar både ska kunna vara tuffa men också kunna erbjuda sina barn mer och mer frihet ju äldre de blir. Det viktigaste är, anser jag, att föräldrar inte utsätter sina barn för våld och kränkningar. Sen har ju alla barn och ungdomar som växer upp sin egen syn och upplevelse av hur det har varit och det är alltid svårt att utifrån uttala sig om hur det är för en enskild individ. Ibland kan det vara så att man växlar i olika perioder, att det man tycker har känts bra en period kanske man ser annorlunda på en annan period. Och tvärtom.


Iknowsomeone säger: Jag känner pappa som vi alla misstänker slår både sina barn och sin fru. De går nämligen runt med varma kläder i när det är jättevarmt och vägrar visa sina bara kroppar för andra. Frun verkar skydda maken som om inget har hänt, förmodligen för att slippa bli slagen. Vad ska vi andra göra? Vill inte bara se på hur frun och barnen mår sämre och sämre, men samtidigt har jag inga synliga bevis eftersom jag aldrig får tillfälle? Behöver råd!
Erik Wallentin säger: Hej! Man behöver egentligen inga synliga "bevis" för att göra en anmälan till Socialtjänsten. det räcker att man har en misstanke om att barn far illa. Och det låter som att du har en stark sådan misstanke. jag skulle rekommendera dig att vända dig till Socialtjänsten. Om man känner sig tveksam inför det kan man börja med att vara anonym. Som privatperson som gör en anmälan har man rätt att vara det, vilket man inte har om man möter ett barn i sitt arbete. Sen kan det alltid vara en fördel för Socialtjänsten om du sedan också väljer att inte vara anonym. För det kan ge en större tyngd i utredningen för att ta reda på om det här är barn som behöver skydd. Sen vill jag bara säga att även om det heter "anmälan" så handlar det inte om att anmäla en förälder, utan att man informerar Socialtjänsten om att barn riskerar att fara illa. Sen kan de ta ställning till om de till exempel behöver göra en polisanmälan. Hoppas att detta känns okej!


Maja säger: Hej. Jag är 14 år och min pappa är alkoholist. Det är jättejobbigt, för han blir jätteotrevlig när han dricker. Mina föräldrar är skilda och jag bor hemma hos min mamma. Men ibland händer det att pappa ringer och är full och börjar säga en massa saker till oss. Finns det någon man kan ringa till eller besöka, som man kan prata med? :S
Erik Wallentin säger: Hej Maja! Jag hoppas att du kan prata med din mamma om det som är jobbigt med din pappa. det brukar ofta underlätta om det finns en förälder man känner sig trygg med. Men sen är det inte alltid så lätt att prata med den ene föräldern om att man har det jobbigt med den andre föräldern. Om man till exempel inte vill tala illa om den. Då kan det ibland underlätta att kunna prata med någon utomstående. På många ställen i Sverige finns det verksamheter för barn och ungdomar att komma och träffa andra jämnåriga i liknande situationer. Jag vet att många barn med föräldrar med missbruk tycker det kan vara en bra hjälp. En del andra vill hellre prata med en annan vuxen. Men jag tycker du ska ta upp det här med din mamma, eller om du hellre vill vända dig till skolkurator, eller skolsköterskan, eller en lärare, om du tycker att det känns lättare. Lycka till, hoppas att du får bra hjälp!


Shemir säger: Hej Erik, jag undrar: om man som liten blivit misshandlad och levt med misshandel under sin barndom som avtog i tonåren men fortfarande påverkas av de hemska minnen, hur man ska hantera situationen?
Erik Wallentin säger: Hej Shemir! det första jag kan säga är att det du beskriver är väldigt vanligt, att trots att en situation blivit bättre så mår man fortfarande dåligt över det som varit tidigare. och många som varit med om våld kan påverkas på olika sätt under lång tid. Då kan man behöva hjälp för att bearbeta det man varit med om. Nu vet jag inte precis hur du påverkas i dagsläget och jag vet inte exakt hur gammal du är. Upp till arton år kan man få hjälp av Barn- och ungdomspsykiatrin eller Socialtjänsten, därefter kan man t.ex söka hjälp på ungdomsmottagningar och i bland även till vuxenpsykiatrin, om man mår väldigt dåligt av det man varit med om. Hoppas du kan använda något av detta.


Emma säger: Hej! Bor i lägenhet på andra våningen, hör ibland när jag går ut med hunden att det kommer märkliga ljud från lägenheten snett under oss. Familjen består av föräldrar och ett barn på 12-13 år ca. Man kan ibland höra hur dottern skriker hjälplöst, t.ex "snälla pappa sluta". Har inte bott här så länge så jag känner dom inte, så jag känner inte att jag kan knacka på och fråga vad dom har för sig. Vad kan man göra?
Erik Wallentin säger: Hej Emma! Det låter som att du blir allvarligt oroad för att det är ett barn som blir utsatt för våld. Om man hamnar i den situationen som granne så får man förstås känna efter själv om man på något vis vill ingripa personligen eller inte. Men om du är orolig för att flickan blir slagen kan du alltid vända dig till Socialtjänsten. Nu har jag haft en tidigare fråga där jag ger lite råd om hur man kan göra när man kontaktar Socialtjänsten, när man är orolig för att barn utsätts för våld. Jättebra att du hör av dig angående sådana här frågor. det kan ha stor betydelse för det enskilda barnet att utomstående vuxna engagerar sig.


Moderator säger: Det var många som ville ställa frågor till Erik Wallentin men nu har tiden tyvärr runnit ut. Tack Erik och tack alla ni som ställt frågor. Fortsätt läs om barn-aga i Aftonbladet och på aftonbladet.se!
Erik Wallentin säger: Hej och tack alla ni som hörde av er. Barn och ungdomar kan alltid vända sig till barnens hjälptelefon på Bris. Föräldrar kan kontakta Rädda barnens föräldratelefon och om det är någon som vill följa upp någon fråga kan ni vända er till mig, se ovan.

Slagna barn riskerar...

... att bli oroliga, deprimerade, få sömnsvårigheter, ångest och ätstörningar

... att tappa tilltron till vuxna och få svårt med relationer.

... att ta på sig skulden och känna skam.

... att senare i livet drabbas av depression, koncentrationssvårigheter och aggressivitet.

aftonbladet.se