Juristen: ”Det är filmade övergrepp – inte 'barnporr'”

helskärm

Fantasin vet inga gränser för dem som utsätter barn för sexuella övergrepp.

Grymheten är ofattbar. Att det faktiskt finns människor som inte drar sig för att penetrera bebisar analt, oralt och vaginalt. Även med tillhyggen.

Polisen arbetar febrilt för att få tag i förövarna. Men det räcker inte. Alla måste hjälpas åt att få stopp på barnsexhandeln som sker helt öppet, inte minst på nätet.

– Se till att använda en internetleverantör som blockerat möjligheten att komma åt övergreppsmaterial på barn, säger ECPATs generalsekreterare Helena Karlén.

Bilderna som tonar fram på näthinnan är så grymma att man nästan börjar gråta, men det kan inte Cecilia Wallin Carlsson, jurist vid Uppsalapolisen. Dagligdags studerar hon bilder på barn i olika åldrar som utnyttjas sexuellt på de mest utstuderade sätt.

Foton som sedan sprids blixtsnabbt via nätet över hela världen.

– Det handlar om dokumenterade sexuella övergrepp mot barn. Vi talar inte om barnpornografi, det är ett alltför harmlöst uttryck, säger Cecilia Walin Carlsson nyss hemkommen från en konferens i Lyon där hon diskuterat med kolleger från andra länder hur polisen ska kunna bli effektivare i kampen mot barn som systematiskt utsätts för grova sexuella övergrepp.

Vuxit explosionsartat

Det viktigaste, menar hon, är att alla länder samarbetar över gränserna med att identifiera de barn som fotograferas och filmas.

Hos Interpol finns en databas där alla övergreppsbilder samlas. Specialister går igenom varje bild för att försöka snappa upp dialekter, miljöer och detaljer för att kunna identifiera barnen och därigenom komma åt förövarna.

Med internet har barnsexindustrin vuxit explosionsartat det senaste decenniet. Och inget tyder på att den minskar. Tvärtom.

– Omfattningen har ökat, det är fler bilder som ligger ute i dag. Vi ser allt från smygtagna foton på barn till grova sadistiska sexuella övergrepp, säger Cecilia Wallin Carlsson.

Helena Karlén talar om en enorm ökning av tillgången på övergreppsbilder men också av konsumtion av bilderna.

– Det kommer hela tiden nya sajter och de som sysslar med detta hittar ständigt vägar för att nå fram till dem som vill köpa och konsumera materialet, vilket naturligtvis sporrar till ytterligare produktion av våldtäkter som filmas och sprids.

Identifiera barnen

Många av de barn som blivit identifierade på bilder är från Sverige men många av de grövsta bilderna och filmerna är inspelade i Östeuropa.

Till skillnad från många av sina kollegor stänger Cecilia Wallin Carlsson aldrig av ljudet när hon granskar en film eftersom hon, hur hemskt det än är, vill kunna uppfatta språk och andra ljud som kan hjälpa till att identifiera barnen.

– Man lär sig att titta objektivt på materialet och inte blanda in känslorna. När man kan bidra till att identifiera ett barn som kan få ett bättre liv så är det värt allt.

Klichén att det mest är udda enstöringar som sitter på sin kammare och smygtittar på övergreppsbilder på barn stämmer inte.

– Alla finns representerade, familjefäder, högutbildade, lågutbildade och från alla samhällsklasser, också kvinnor, betonar Cecilia Wallin Carlsson.

Katarina Arnstad Elmblad