Min värsta mardröm – efter djupa brunnar
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-10-16
Malin Wollin om mirakelbarnet som räddar sin mamma
Jag ser bildrutorna. Jag ser rubriken. Detta är min värsta mardröm.
Nej, det är det inte. Djupa brunnar med eller utan vatten är alltid den största skräcken. Sedan kommer räls och tåg.
Det är helt omöjligt att försöka sätta sig in i hur en mamma som ser ett tåg köra över sitt barn känner.
Jag kan sitta vid min dator och skriva ord efter ord efter ord och ändå aldrig få till en mening som beskriver den explosion i hela känslolivet, hur livsgnistan rinner ur kroppen, hur mammans liv där och då blir berövat all sin mening.
Hur överlever man efter att på en meters avstånd ha sett sitt barn bli krossat av ett framrusande tåg?
Detta lilla mirakelbarn i sin mirakelvagn (som alla föräldrar nu vill veta märket på) räddade lilla mamma från ett liv i sorg, skuld och ångest.
Jag läser om barnet med egen skyddsängel och jag tänker att nu kan det bli en bra helg.
För mig.
För er.
För en tågförare.
För ett litet barn.
För en mamma.
Har du tappat greppet omMalin Wollin