Från latte till eko

Terri Herrera summerar nollnolltalet - och spanar in framtiden

För tio år sedan visste ingen vad Bugaboovagnar, barnvagnsbio och pappabloggar var för något.

Men babyboomen under nollnolltalet har gett oss nya begrepp – och ideal.

Terri Herrera guidar dig tillbaka i tiden och till dagens trender.

Först: en förklaring till att barn och deras familjer har tagit så mycket plats under detta decennium är att vi faktiskt är fler. 1999 var antalet födda 88 000. Födelsetalen har sedan dess stigit varje år. I år väntas antalet födda bli över 112 000.

Barn – en hipp accessoar

År 2003 kom första numret av glammiga föräldratidningen ”Mama” ut. Kritikerna förfasade sig över att barn beskrevs som en hipp accessoar. Trots kritiken var ”Mama” rätt ute: I dag har alla större tidningar med självaktning minst ett familjeuppslag i veckan, balla barnkläder säljer som smör och kändisarna ger uppfostringstips i teve. Barnfamiljen har kort sagt varit vrålinne.

Nu har vi dessutom gått ett steg längre: Ungarna själva är trendsetters. Senaste fenomenet är att mode­bloggaren Tavi, 13, skådisbarnet Suri Cruise, 3 och Madonnas dotter Lourdes, 13 år, hyllas som stilikoner.

Mammorna tar plats

I samma veva som magasinet ­”Mama” kom ut blev lattemammor är ett flitigt använt begrepp. En lattemamma är en mamma som i stället för att hålla sig hemma tar med sig barnet på stan, shoppar och fikar med andra piffiga föräldralediga. Få har varit så utskällda som lattemammorna. Det har hetat att mammorna är egoister som prioriterar sig själva och dess­utom tar upp alldeles för stort utrymme på fik, trottoarer och bussar.

Trenden har även lett till omdebatterade barnvagnsförbud på vissa kaféer. Tänk att vagnar kunde väcka sån vrede!

Unika namn är heta

Vid en första titt på namntopplistorna ser ­inte mycket ut att ha hänt: tre-i-topp vid millennieskiftet var Emma, Julia och Elin för flickor samt Oskar, Filip och Simon för pojkar. I dag är det Maja, Emma och Julia respektive Lukas, Oskar och William som gäller. Men spridningen är större. Under tidigare decennier hette majoriteten av alla barn något från tio-i- topplistan. 2008 var det bara 14 procent av de nyfödda flickorna som fick något av namnen från tio-i-topp. Allt fler barn är ensamma om sina namn, som kan vara allt från Knaster till Trinidad.

Unikhetstrenden håller i sig in i ­nästa decennium, men en nästan starkare trend är de enkla 10- och 20-talsnamnen: Tage, Sixten, Ingrid och Siri. Däremot är regnbågsnamn, som Vilja och Neo, på väg bort.

Bebisen måste aktiveras

I början av 2000-talet fanns babysim, babyrytmik och öppna förskolan. Nu, tio år senare, har utbudet för föräldra­lediga och ­deras barn exploderat. Eller vad sägs om: baby­salsarytmik, baby­målning, museivisningar i barnvagnstakt, baby­teater, barnvagnsbio, barnvagnsengelska, stick­kurser för för­äldra­lediga, mamma­dans, mamma-bebis-pilates, mamma boot camp, afropower­dance Mommy, babymassage, sagostund för ­bebisar, babygudstjänst, baby­spa, pysslingyoga, baby­disco och gympa för spädbarn?

Inte undra på att folk klagar på att föräldraledigheten är för kort! Inte helt oväntat dök det snart upp barnpsykologer och läkare som varnade för att dagens bebisar överaktiveras.

Alltid uppkopplad – om allt

I dag är familjeliv.se en av Sveriges största sajter. Den som någon gång botaniserat i ett föräldraforum inser att ingen, precis ingen, vinkel på barn, graviditet och förlossning är för liten för att engagera sig i.

En liknade tendens syns i ­bloggarna, som etablerades i mitten av decenniet. I dag finns en uppsjö av kändismamma­bloggar, mammabloggar, pappa­bloggar, gravidmodebloggar, gravidbloggar och rena bebisbloggar där barnets varje framsteg rapporteras.

Barnfamiljerna står även för en ­gigantisk del av nätshoppingen, exempelvis på andrahandssajter som Blocket och Tradera. 2008 köpte och sålde svenskarna saker på Blocket för 193 miljarder kronor 2008 och Tradera har nästan 2 miljoner medlemmar. Barnkläder och barnprylar är några av de kategorier som omsätter mest pengar.

Hemmapapporna kommer

Helig, hånad, hatad och alltid i brännpunkten. Familjen som konstruktion har väckt heta känslor. ­Böckerna ”Bitter­fittan” och ”Familjens Projektledare” säger upp sig blev oväntade jättesuccéer (debattboken Bitterfittan har hittills sålts i 130 000 exemplar). Gemensamt för böckerna är att de ­berättar om besvikelsen kring att ­leva i en familj där jämställdheten ­inte ­funkar fullt ut, trots goda intentioner.

Men visst blev vi lite mer jämställda! 2008 tog papporna ut en dryg femtedel, 21,5 procent, av alla föräldradagar – jämfört med 12,4 procent år 2000. det går fortfarande långsamt. TCO har räknat ut att i den här takten är föräldrar jämställda först om drygt femtio år.

Rekoism är trenden

Kulmen på ekotrenden är långt ifrån nådd. Sen ett par år har träleksaker strömmat in i barnrummen (även om de inte är ekologiska ska allt se genom­tänkt och eko ut). Dyra, ekochica barn­kläder är snäppet finare än en Burberryjacka till ­kidsen och det mesta stöts och blöts ur ekologiskt perspektiv. I samma veva har barns hälsa och faktiskt också det nya hemmafru­idealet – hamnat ännu mer ­i ­fokus. Föräldratidningar föreslår att vi bakar nyttiga dinkelkakor och surdegslimpor tillsammans med barnen på för att sedan njuta av en gemensam skogspromenad.

Även de älskade Thailandsresorna ifrågasätts: Den perfekta semestern lutar snarare åt att ­hyra ett torp och låta barnen leka fritt i ­naturen ­medan du sörplar rättvisemärkt kokkaffe på verandan.

Plötsligt är vi eoner ifrån de glammiga paraplydrinkar tidningen ”Mama” förordade i decenniets början.