NEJ säger författaren Unni Drougge
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-10-28
”Anna Anka är en relik från en svunnen tid”
Författaren Unni Drougge är kritisk till hela fenomenet Anna Anka och allt utrymme hon har fått i medier.
– Av de löpsedlar jag sett och av vad jag har hört och läst verkar det handla om en väldigt trasig kvinna med miserabla uppväxtförhållanden. Att man bygger teorier kring vad den här människospillran gör och säger är lite dumt, hon är ju knappt tillräknelig.
Unni Drougge kan inte se att Anna Anka bidragit med någonting överhuvudtaget i jämställdhetsdebatten.
Att hon skulle säga vad andra bara vågar tänka tycker hon är löjligt.
– Vissa människor har idiotiska åsikter, punkt. Det här är bara en medial hype, det finns Anna Ankor överallt i vårt samhälle, men den här råkar bo i Hollywood.
”Ett ideal som sedan länge dött ut”
Enligt Unni Drougge representerar Anna Anka ett ideal som sedan länge dött ut. Hon ställer sig också frågande till om jämställdhetsdebatten gynnas av liknande gammalmodiga polariseringar.
– Hemmafrun har ju avskaffats för länge sen. Att bli hemmafru är ingen valmöjlighet för den svenska kvinnan i dag. Sen att jag ser män som får någonting fuktigt i blicken varje gång någon pratar om det underbara med att ha en vän huldra som står vid spisen och föder barn, det förstår jag.
Jämställdhetskampen i Sverige, har den kommit till vägs ände? Inte om man frågar Unni Drougge. Könsbaserade orättvisor är inte ett problem man löser i en handvändning, menar hon. Könsbaserade orättvisor är inte ett problem man löser i en handvändning, menar hon.
– Det tog 10 000 år att bygga upp ett manssamhälle, så det lär väl ta åtminstone 5 000 år för att det ska bli jämställt, eller hyfsat balanserat.
En av de viktigaste aspekterna i jämställdhetsfrågan, vilken också aktualiserats av Anna Anka, är frågan om kvinnans ekonomiska frihet.
– Det är där allt börjar och slutar. En hemmafru kan inte vara ekonomisk fri. Det är faktiskt ett ideal och en norm i dag att kvinnor ska livnära sig genom eget förvärvsarbete, inte genom att vara lyxhustru.
Unni Drougge är själv fembarnsmamma. Hur lyckades hon göra karriär och kombinera det med ett karriärmässigt hektiskt yrkesliv?
– Jag hade den stora förmånen att kunna organisera mitt liv så att jag kunde arbeta hemma, det kunde min man också.
Familjer som inte har den förmånen, hur klarar de sig utan att en av föräldrarna stannar hemma?
– Det är en stor fråga men jag tycker absolut inte att lösningen är en hemmafru, det är passé. Vi kanske skulle tänka lite större och sänka arbetstiden för alla, särskilt småbarnsföräldrar.
Jämställdhetsdebatten som följt efter Anna Ankas frispråkighet är alltså meningslös?
– Ja, jag förstår inte vad hon har med saken att göra. Hon tar ned den till en nivå som jag trodde vi lämnat för länge sedan. Hon är ju en relik från en svunnen tid.