Sanna, 13: Jag tänkte dränka mig

Jill Sjölund

Mobbad i flera år – orkade inte mer

helskärm

VÄNERSBORG. Sanna, 13, försökte ta sitt liv i helgen – nedbruten efter år av mobbning.

Pappan hittade henne avsvimmad med en snara runt halsen.

– Varför gör de så här mot just mig? Jag förstår inte vad jag har gjort, säger hon.

helskärm

Blicken är tom. Ögonen stirrar in i väggen. Orden är få. Förtvivlade.

För några år sedan var hon en glad och harmonisk flicka. Av det barnet syns inte längre några spår.

Vargön utanför Vänersborg, augusti 2005. Sanna började femman på Granås skola. Hon hade läs- och skrivsvårigheter. Ett enkelt offer för mobbarna.

Varje rast

– Det höll på varje rast. De retade mig, sa en massa elaka saker, mest om hur jag såg ut. Jag försökte gå iväg för mig själv. Undrade varför de gjorde så, varför jag inte bara kunde vara som alla andra, säger hon.

Föräldrarna märkte hur Sanna blev allt tystare. Att hon inte hade med sig några vänner hem längre. 11 år gammal fick hon magkatarr.

Föräldrarna vände sig till lärare och rektor. Igen och igen.

– Men de var bara som frågetecken. De sa att de inte sett något, inte hört något. Ingen lyssnade, de vände bara ryggen till, säger pappan.

I samma skola gick Eddie Cardemyr. Hans helvete var ett annat.

– Det var mest en kille som höll på. Nästan varje dag. Han puttade mig, tryckte upp mig mot väggen, tog strypgrepp, kastade stora stenar på mig och sa att jag var ful, säger han.

Tidigare hade han älskat att gå till skolan, haft lätt att lära. Nu fick han koncentrationssvårigheter, hamnade mer och mer efter. Snart åt han också mediciner för magkatarr.

– Jag och mamma pratade med lärarna flera gånger men det hjälpte inte, säger han.

Båda anmälde skolan

I sexan fick båda familjerna nog. Oberoende av varandra anmälde de Granås skola till Skolverket.

– Jag trodde att det skulle bli bättre då. Att skolan skulle tvingas göra något, få mobbningen att sluta. Men det gjorde de inte, säger Sanna.

I stället gick skolan emot Sanna, sa att de redan hanterat situationen. Ärendet las ner.

I Eddies fall sa skolan och kommunen att de vidtagit åtgärder och att de inte upplevde att han var utsatt. Även det ärendet las ner.

Trakasserierna fortsatte sexan ut. När det var dags att byta till Huvudnässkolan i sjuan fick Eddie äntligen andrum. För Sannas del fortsatte det som förr.

– De kallade mig ankröv, sa att jag var ful och skulle ta av mig masken och de skrev ”Idiot” och ”Hata Sanna” på mitt skåp, säger hon.

För ett par veckor sedan, i bussen på väg hem, kom uppmaningen från en av mobbarna: ”Det vore bättre om du tog livet av dig.”

Helt borta

– Jag kände mig helt borta. Jag tänkte att han hade rätt, jag borde ta livet av mig. När jag är borta blir nog killarna glada.

Sanna tog sig till Vänerns sydspets för att dränka sig, men hindrades i sista stund. Några dagar senare skrevs hon in akut på barn- och ungdomspsyk. Där vaktades hon dygnet runt.

För en vecka sedan fick hon åka hem. I söndags hörde pappa en duns. Han rusade in till Sanna – och hittade henne avsvimmad med en snara runt halsen.

Ville strypa sig själv

Hon hade gett upp hoppet, bestämt sig för att det var bättre att dö.

– Jag ville bara strypa mig själv. Det går inte att förklara varför, säger hon.

– Om anmälan inte hade lagts ner tror jag att det hade varit annorlunda nu. Om skolan hade tvingats göra något.

Granås skolas rektor Christina Nilsson håller inte med. Hon tycker att skolan vidtog åtgärder för att hjälpa Eddie och att man skött Sannas fall utmärkt.

– Det är jättetråkigt att hon mår dåligt men vi tog tag i det där och hjälpte henne, säger hon.

Så du menar att Sanna ljuger?

– Nej, bara att vi har skilda upplevelser av saker och ting. Jag upplever att vi gjorde allt vi kunde.

Exakt vad gjorde du och skolan för att hjälpa henne?

– Det kan jag inte kommentera.

487 fall anmäldes

Sannas fall är långt ifrån unikt. I fjol fick Skolverket in 487 anmälningar men endast 69 skolor kritiserades.

– Att en skola inte kritiseras innebär inte nödvändigtvis att barnet inte blivit kränkt. Men ibland klarar vi inte av att reda ut händelseförloppet, säger Anna Westerholm på Skolverket.

Fotnot: Sanna heter egentligen något annat.