”Föräldrar vet inte hur de ska ha koll på nätet”

Malin Wollin

Malin Wollin: Att veta vad som pågår i en sjuttonårings liv är som att ha tillgång till den heliga graal

När jag var 13 år var jag övertygad om att jag skulle bli modell.

Jag var smal som en sticka och krokigt lång och i en modelltidning hade jag läst att man faktiskt kan bli modell trots att man har stor näsa.

Jag kunde bli en så kallad unik modell vilket betyder att om du bara är tillräckligt mager så kan du bli modell även om du är ful eller ännu värre; ordinär.

Modell skulle jag bli annars kunde jag lika gärna dö.

Jag var väldigt naiv och dumdristig, jag hade nog inte bett om referenser om en fotograf stoppat mig på gatan.

Jag tror inte att modellfixeringen är mindre nu än när jag var en knoppande tonåring.

När jag var ung fanns en tidning som hette Modell där man kunde läsa om hur snygg Claudia Schiffer var trots att hon nyss klivit ur sängen samt att Kate Moss vägde 45 kilo.

Nu har modellfixeringen till och med ett eget tv-program.

Om man följer ”Top Model” är det lätt att tro att precis vem som helst kan bli modell.

Så varför inte sikta mot stjärnorna?

Det är inte konstigt att unga tjejer drömmer om att leva på sitt utseende, tjäna mycket pengar och resa till Paris och New York.

Ett snabbsök visar att internet fullkomligen dryper av hobbyfotografer som gärna fotograferar dig om du drömmer om att bli modell.

Alla är måhända inte våldtäktsmän som vill strypa dig med en sladd men bevisligen är minst en av dem det.

Man ska inte anpassa sitt liv efter de sjuka element som lurpassar på nätet men man måste vara smart.

Och i brist på det så måste man ha föräldrar som är det.

Om man har bestämt sig för att bli modell och tror att man har vad som krävs så tycker jag att man ska skicka in bilder till en agentur.

Och alltid, ALLTID, ta med en förälder.

Internetnördar, de som var uppkopplade redan innan internet fanns, blir så väldigt upprörda när man i media beskriver problem på internet som nya.

På obskyra chatforum himlar de ögonen ur led och suckar högt; ”Det är inte nytt!”.

Men jo, det är nytt så länge vi inte vet hur vi ska tackla det.

Föräldrar vet inte hur de ska ha koll. Problemet är inte pinfärskt men olöst är det.

Som med allting som gäller våra ungdomar så är det livsviktigt att vara insatt och engagerad.

Det är lättare sagt än gjort, särskilt när man har små barn som bara spelar på Bolibompasajten.

Att veta vad som pågår i en sjuttonårings liv är som att ha tillgång till den heliga graal.

Jag vet inte mycket om en tonårsförälders våndor men en sak vet jag;

Jag ska vara smart.

Och jag ska lägga mig. I.