'Själva bröllopet är det häftiga’

Publicerad 2013-06-04

Jacob och Saymom, 26, fick varandra – och sin drömvigsel

Strålande sol och ett strålande brudpar, helt klädda i vitt.

För Jacob och Saymom ­Neves från Göteborg var det viktigt att få bekräfta sin kärlek med äktenskap.

– Det var en mycket känslomässig vigsel, säger Jacob.

Det blev som de hade tänkt sig och bättre. Inte ett öga var torrt när Jacob och Saymom Neves, båda 26, utbytte äktenskapslöften inför 57 gäster på Tjolöholms slott utanför Kungsbacka i fredags.

– Det var så mycket känslor och kärlek i luften. För oss var det ett starkt bevis på hur mycket vi älskar varandra. Äktenskap visar att det inte finns någon tvekan, det är det ultimata, säger Jacob.

– Det känns som nästa naturliga steg i förhållandet. Vi har varit tillsammans tre år och bott länge ihop – nu gifter vi oss, säger Saymom.

Förändrad attityd

Det var viktigt att verkligen få gifta sig, att få höra de välkända fraserna och trä ringar på varandras fingrar.

– Det är klart att det är större än att ”registrera”, det låter som om man ska skriva på en massa papper. Det är ju själva bröllopet som är det häftiga, säger ­Jacob.

De tycker att samhällsklimatet och attityderna gentemot homosexuella har förändrats till det bättre sedan de själva kom ut och även sedan äktenskapslagen kom för några år sedan.

Trots det var de nervösa när de skulle boka vigselförrättare och festlokal. Tänk om de fick nej, tänk om de skulle bli otrevligt bemötta.

– Det hade vi inte behövt vara. När vår vigselförrättare berättade för alla gäster hur hon upplevde vår kärlek till varandra så grät vi. Hon var fantastisk och vi var andra gayparet som gifte oss på Tjolöholm, säger Jacob.

Svårt i Brasilien

Men när de skulle registrera äktenskapet i Saymoms hemland Brasilien fick de en känsla av hur gaypar har det på andra håll i världen.

– Det var krångligt och svårt. Vi trodde att vi skulle bli tvungna att anlita en advokat. Men nu kom precis en lag som legaliserar äktenskap där och det känns jätteskönt, säger han.

Annars funderar de inte så ­ofta på situationen i andra länder ­förutom när de ska åka på semester. De tycker att det känns tungt att tänka på hbt-personer i länder som Ryssland.

– Där ligger de så otroligt långt bak när det gäller det här. Jag kommer aldrig åka dit. Man har tur som bor här, säger Jacob.