”Jag är kär i min pojkväns kompis”
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-11-24
Läs senaste chatten med Eva Rusz
Eva Rusz säger: Hej, nu är jag på plats redo att besvara era frågor!
Moderator säger: Välkomna, då börjar vi!
jj säger: Hej! När min pojkvän var full försökte han kyssa en annan kvinna, han säger bara att han inte kan gå tillbaka och ändra saker. Jag kan inte släppa det, och det gör att jag inte litar på honom alls och det orsakar gräl. Hur ska vi gå vidare? Hur vet jag om jag ens vill gå vidare? tacksam för svar.
Eva Rusz säger: Det blir ju svårt då han inte själv vill visa och ta ansvar för det han gjorde. Eventuellt kan du vänta ett tag till, men också försöka stå på dig gentemot honom och begära att han själv funderar på varför han inte – som alla andra människor kan – kan förändra sina beteenden? Särskilt när han är ihop med dig?
Milo säger: Hej Eva. Jag är i en relation som jag stundvis älskar och trivs i och stundvis verkligen tvivlar på och inte kan se nån framtid för. Hur ska jag kunna bestämma mig? Vid minsta motgång vill jag bryta upp och lämna. Tvivlar på honom och hans intentioner samtidigt som jag (inbillar mig att?) jag är kär. Vad ska jag göra?
Eva Rusz säger: Förösk lugna ner dig i de så kallade motgångarna och se om du kan förstå dem/vända på dem/lära något av dem i hur du kan uttrycka dig mot din partner. Påminn dig om de stunder som är bra och som antagligen går emot de stunder som känns jobbiga. Du kan göra en daglig lista som du själv fyller på med alla goda tecken, och se om du kan känna dig säkrare efter någon månad eller så.
loca säger: Hej Eva. Jag behöver hjälp – jag vill träffa någon. Internet är ytligt. Var/hur ska jag börja? Jag är 27 och söt och trevlig.
Eva Rusz säger: Jag tycker du skall gå ut i så många sociala sammanhang som möjligt. Alltifrån muséer, till idrottsarrangemang, teater, barer och danser. Visa att du är glad och fånga med blicken de som ter sig intressanta för din del, och som inte verkar ha varken partner eller ring på fingret. Skulle du "ta fel" är det bara att le åt det hela. Var öppen och social och bjud på dig själv.
marre säger: Har bestämt mig för att göra slut med min tjej, vi har en ettårig son men jag har verkligen bara stannat för hans skull. Aldrig varit riktigt kär i henne. Hur ska jag säga det? Hon kommer bli tokig. Och jag vill kunna träffa min son ändå.
Eva Rusz säger: Kan du inte vänta lite till, när er son är så liten? Jag tycker att du hur som helst, om du inte kan vänta, bör ta det lugnt och liksom "så fröet" om att du skulle vilja separera. Men du kanske kan vänta ett tag och samtala med henne via proffs? Finns ju ofta, på alla orter, familjerådgivningar som kan ta emot – och de kan också hjälpa er att formulera att det handlar om att separera i stället för reparera.
Seb säger: En tjej på jobbet är mina drömmars kvinna! Har knappt pratat med henne men allt jag vet är.. ja, allt! Och jag tror hon träffar en kille som jobbar med oss också. Men jag vill ge det ett försök! Hur ska jag börja, gå till väga?
Eva Rusz säger: Du kan väl fånga hennes blick och vid det tillfället säga att du gärna skulle önska att du fick en chans att bli hennes kavaljer vid något tillfälle, eller liknande.
chaos säger: Kan man verkligen få äkta kännslor via nätet? Jag tror jag är kär i en kille som jag träffat online å nu vill han ses. han säger att han är kär i mig med. Men jag vet inte om ja vågar åka ända till stockholm för att ses. Ska jag?
Eva Rusz säger: Nja, nej, jag är mycket tveksam till om man kan vara kära innan man ens har setts! Det är ofta olika slags förväntningar som kan "spöka" – däremot kanske personen ifråga menar att han finner dig spännande och då använder för starka ord? Ta upp detta innan ni eventuellt ses, och säg att du i ditt fall gärna vill se om det kan klicka även "live". Men bo inte hos honom, utan se till att du har en egen plats att vara på och träffa honom på en neutral plats. Var rädd om dig!
camilla säger: Hej Eva! Snälla ge mig tips på romantiska nyårsfiranden på tumanhand? Vill överaska min sambo!!
Eva Rusz säger: Oj, det är kanske inte min starka sida... Slädfärd mitt i natten/kvällen med picknick-korg och skumpa, eller ett fint operabesök med bord förbeställt på trevlig restaurang eller..? Fundera, du kan säkert komma på något! Ha så kul!
Sara säger: Hej Eva! Jag har under hösten haft en kort romans med en kille men förstod rätt tidigt att han egentligen inte var så intresserad. Trots det fortsatte vi att ses, tills för ett par veckor sen då han drog sig ur. Men jag kan inte sluta tänka på honom! Jag fattar att det inte kan bli vi, ändå går jag "av en händelse" förbi där han bor mm... vad ska jag göra?
Eva Rusz säger: Det bästa är nog om du en gång för alla kontaktar honom och frågar/hör dig för om han är säker på att inte vilja fortsätta relationen? Du kan ju berätta att du har svårt att släppa taget och se om han reagerar på det? Om du inte får någon positiv respons – ja, då är det bästa att du lägger honom bakom dig och avhåller dig från att gå förbi hans hus. Ut i julmånaden i sådana fall, och dansa! Det brukar ju vara många människor ute som firar julbord och så vidare i december så chansen att kanske träffa någon annan kan vara ganska god!
Kalle säger: Hej du, jag är i typ samma sits som Marre, och undrar: menar du verkligen att man ska stanna i kärlekslöst förhållande? För barnets skull? Vi har två barn, båda under fem år, och jag vill OUT, hon vet det, jag vet det, vi är inte kära längre och har dragit på det för länge. Borde vi då "kämpa" lite till eller vad?
Eva Rusz säger: Jag tycker att man ofta sätter enbart sina egna känslor före allting annat. Barnet har inte valt att komma till världen och kan under de första 1-3 åren behöva ha god tillgång till båda föräldrarna. Om man bråkar och läget hemma är förtvivlat så tar ju alla skada, och då får man separera för att skapa ett lugn. Men om man är "bara vänner" så kan faktiskt en parrelation leva så ett tag – inte hela livet men för barnets välmående. Min erfarenhet är att många skiljer sig för snabbt och man KAN faktiskt återskapa goda kärlekskänslor. Till exempel via rådgvning/terapi och liknande. Vi behöver ha lite mer "tålamod" och inte bara gå på lust-principen när våra vuxna relationer känns trista och tråkiga. Ett barn tar alltid skada av föräldrars separationer. Men de tar också skada av om det förekommer ständigt dålig stämning/bråk. Man får fundera från fall till fall hur man bäst kan lösa det.
lia säger: Hej Eva.. Jag har gått och fått känslor för min pojkväns bästa vän. Hur ska jag göra? Känner mig jättehemsk.
Eva Rusz säger: Omfokusera! Fokusera på andra saker, som din pojkvän till exempel. Eller gör slut med din pojkvän och ta en paus, och se om dessa känslor för hans vän sitter kvar.
jessica säger: Hej Eva. Jag har en kille som har tydliga problem med aggressioner. Han är otroligt lättstött och jag tassar som ett skrämt barn runt honom i perioder. Om jag tar upp det när han är lugn blir han arg. Hur ska jag göra?
Eva Rusz säger: Hmm, ofta brukar man kunna ta upp det man ÄR lugn, men då det inte fungerar... Ja, skriv ett mail/brev till honom där du noga beskriver hur han beter sig, vad som händer inom dig och hur detta påverklar dig/ER. Be honom läsa och fundera, och gå ut en promenad då du gett honom detta. Ett försök alltså, att hitta ett annat sätt att möta honom på. Det kan ju i varje fall vara värt att pröva.
ZP säger: Jag har precis, för ca 3 veckor sedan slutat detjta en tjej jag har träffat i ca ett halvår.. Nu har jag träffat en helt fantastisk tjej och vi har umgåts nu i 3 veckor.. Är detta bara för att glömma min gamla dejt eller kan detta vara på riktigt.. Hjälp!
Eva Rusz säger: Vänta och se, är det enda rådet jag kan ge just nu!
Mia säger: Hej! Jag har just fött mitt och makens andra barn, det barn som skulle "rädda förhållandet"... Det har var inte uttalat så men jag tror att vi båda känner det. Men självklart har inte vår relation blivit bättre utan bara jobbigare. Jag vill skiljas - men jag orkar knappt tänka på hur jag ska gå till väga (vår minsta är tre månader). Hur ska jag göra??
Eva Rusz säger: Oj, nej, DU/NI bör ta hjälp av barnavårdscentralens experter, de bör ha psykologer kopplade till sig. Du är alldeles för hormonpåverkad och nyförlöst för att ens tänka på skilsmässa. Du skall mentalt och fysiskt räcka till för era små barn just nu, även ha lite krafter kvar till din man! Ni bör genast söka hjälp!
Moderator säger: Nu är tiden snart slut för idag, här kommer dagens sista fråga...
aurora säger: Eva, för mig är barn det ultimata beslutet, jag som verkligen levt singelliv och haft många långa och korta förhållanden blir alltid rädd när det kommer till barn, vill vara HUNDRA när jag skaffar barn, att jag har rätt kille.. Nu undrar jag, som 30-årig singel, hur faan vet man det?
Eva Rusz säger: Man bör vara det närmaste säker, men 100% säker – det vet jag inte om man någonsin kan bli? Lär känna din partner, se till att ni lär känna varandra noga. Kolla om han/hon har egenskaper du värdesätter. Lycka till, det kommer att ordna sig!
Moderator säger: Det var sista frågan för idag! Tack till dig Eva och tack till alla er som ställt frågor!
Eva Rusz säger: Tack alla som chattat! Vi hörs av om 2 veckor igen! Kramar Eva.