Ari Niemi, 33: Fosterfamiljen använde oss som arbetskraft

De var 16 barn som tvångsplacerades.

Två gick det bra för.

Resten hamnade i knark och kriminalitet.

- Utan min flickvän och hennes två barn hade det inte gått, säger före detta fosterbarnet Ari Niemi, 33.

Hur går det för barn och ungdomar som blivit tvångsomhändertagna? Det ville socialen i Eskilstuna ta reda på och följde upp de barn och ungdomar som blev tvångsomhändertagna på grund av eget beteende mellan åren 1983 och 1986.

Socialnämndens ordförande Sten Widerholm har gett rapporten ett smeknamn: "Rysaren".

- Det är det värsta jag har läst, förklarar han.

Rapporten visar att ingen lyssnade på barnen, att de inte fick den hjälp de behövde.

Majoriteten har i vuxen ålder gjort sig skyldiga till brott. Merparten har tagit droger. De flesta har fått socialbidrag.

Ari Niemi är en av personerna i undersökningsgruppen. Han blev fosterhemsplacerad på en bondgård eftersom han var strulig.

Hade han levt hundra år tidigare skulle han kallats dräng och fått lön.

Han fick bo tillsammans med två andra pojkar i ett rum i anslutning till ladugården. I bostadshuset fick de bara vara när "föräldrarna" var hemma. De arbetade sju dagar i veckan utom varannan söndag. Då fick de sovmorgon till halv tio, berättar han.- De använde oss som arbetskraft. Det var inget snack om att jag skulle söka in till någon skola eller så.

- Efter fyra månader stack jag.Hans pappa hjälpte honom att få jobb på Volvo, där han slutade eftersom hans liv var för stökigt. Efter ytterligare några år skärpte Ari upp sig. Han fick jobb på Volvo igen och var där i nio år fram tills han flyttade till Haparanda med sin familj.

- Jag har kommit ur allt och står på egna ben i dag, säger han.

Flickvännen, hennes föräldrar och barnen har varit en stark drivkraft för Ari att hålla ordning på sitt liv.

- Jag skulle vilja hjälpa grabbar som är i samma situation som jag var då att komma tillbaka, säger han.

Christina Vallgren