”Själv är jag 27 – sen flera år tillbaka”

Terri Eriksson förundras över britternas lögner

Åh, jag älskar listan över vad britter ljuger om mest! Det sätter igång fantasin.

Jag hänger med på vita lögner om ålder (själv är jag 27 sen flera år tillbaka, mest för att jag inte orkar räkna efter hur gammal jag har blivit), alkoholkonsumtion (vaddå, dricker jag MER än en halv flaska vin i veckan?), inkomst (600000 i årslön. Eller hur var det nu?) och tidigare jobb (Jag har nästan varit producent på UR. Fast de kallade mig för ”praktikanten”.).

Men hur ljuger man om sitt utseende, som ligger så långt upp som på fjärde plats? Lögnen borde avslöjas i samma ögonblick som man uttalar den. ”Du kanske tycker att jag ser kort och finnig ut, men i själva verket är jag 1,74 lång och jag har vanligtvis slät hy. Dessutom är jag smal på insidan.”

Eller hur går det till när man ljuger om sex med sin nuvarande partner? ”Jodå älskling. Vi hade faktiskt sex igår. Du minns det bara inte.”

Ok, jag fattar att det egentligen måste handla om att man ljuger för andra om sitt fantastiska sexliv när man i själva verket inte har legat med varandra sen Pompeji förstördes. Men det blev festligare att inbilla sig att man ljuger om sexlivet för sin egen sexpartner.

Hur går det egentligen till när man ljuger om kontakter? ”Jag är supertajt med Ingvar Kamprad. Jag skulle kunna ringa honom när som helst. Fast inte nu, för han vilar alltid på tisdagar. Dessutom har han just bytt ringsignal och uppfattar aldrig när man ringer.”

Och på vilket sätt ljuger britterna om tidigare sjukdomar?

Skryter man om sjukdomar som man egentligen inte har haft eller gör man tvärtom; mörkar folk att de har haft kondylom och bältros? Här hänger jag inte med alls.

För övrigt kommer inte mina vanligaste lögner med på listan:

”Jag är på väg” = jag sitter framför datorn och skriver ett långt mejl och kommer att gå först om en kvart.

”Tröjan var superbillig, den var på rea” = Inte alls. Men jag har dåligt samvete för att jag har köpt ännu ett knasigt plagg till fullpris.

”Ledsen att jag är sen, tåget var försenat” – i en minut. Resten av kvarten stod jag för själv när jag mejlade istället för att ta på mig ytterkläderna.

Ja, mina lögner är också löjliga. Men jag ljuger i alla fall inte om mitt utseende och mina sjukdomar. Jag är kort och pollenallergisk på riktigt och har aldrig mörkat det.