Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Evald, Osvald

"Här gäller nolltolerans"

Publicerad 2012-02-03

Kränkningar, påhopp och våld på svenska skolgårdar. Nu ska Skolverket kartlägga "maktlekarna".

Maktlekar är ett ökande problem på landets skolor.
Slag, kränkningar och påhopp i grupp.
Aftonbladet uppmärksammade problemet i fjol.
Nu har Skolverket fått i uppdrag av regeringen att kartlägga problemet.

– Vi ser mycket allvarligt på all form av kränkande behandling. Här gäller nolltolerans. Därför är det viktigt att undersöka hur det ser ut på våra skolor, säger Annika Hjelm, undervisningsråd vid Skolverket.
– Det är jättebra att Skolverket gör en kartläggning, säger Sannie Wedberg, som är en av författarna till boken ”Angeläget om maktlekar” som ges ut av Alma Europa.
Maktlekar på svenska skolgårdar kan gå ut på att du straffas med våld för att du rycker till – eller att agera "slav" åt en dominant ledare.
Det blir allt vanligare att lekarna filmas och läggs ut på sociala medier som Facebook och Youtube.
– Ett nytt fenomen är sms-maktlekar, som ”Ta tjejer på tuttarna-dag”. Ett gäng killar sms:ar varandra med uppmaningen "i dag ska vi ta en tjej på brösten", säger Sannie Wedberg.
Polisinspektör Stefan Sjöström är ofta ute och föreläser om maktlekar för både lärare och föräldrar. Han välkomnar Skolverkets granskning.
– Det är utmärkt att man nu gör en ordentlig kartläggning, säger han.
Enligt Sjöström är maktlekar ofta en form av förtäckt misshandel där förövarna är barn.
År 2010 tog Skolinspektionen och Barn och elevombudet (BEO) emot 1 105 ärenden där anmälaren uppgav att elever blivit utsatta för kränkande behandling och där anmälaren var missnöjd med skolans agerande, vilket var en ökning med hela 83 procent jämfört med året innan.
– Det är lätt att få intrycket att kränkande behandling är vanligt på svenska skolor, men så är det inte. Faktum är att i en internationell jämförelse ligger Sverige lågt, säger Annika Hjelm, som menar att det finns avgörande skillnader mellan skolor där mobbning förekommer och skolor som knappt har några problem alls med kränkande behandling.
– De som lyckas har en organisatorisk stabilitet i personalsammansättningen, säger hon.
Kartläggningen ska vara klar under nästa år.

Katarina Arnstad Elmblad