"Möt trotsåldern med kärlek och varsamhet"

Nanny Anne-Lie Arrefelt chattade om barn och barnuppfostran

Anne-Lie Arrefelt säger: Hej, nu är jag på plats och väntar ivrigt på alla frågor.
maria säger: Hej, jag har tre barn som är helt underbara, men... jag skäller hela tiden. Jag tycker att dom inte lyssnar, tjatar emot, gnäller o ställer för höga krav på mig. Min sambo som är far till en av dom (den minsta 5 år) höjer aldrig rösten, utan ger med sig istället. Vad ska jag göra???
Anne-Lie Arrefelt säger: Har du väl börjat höja volymen får du bara öka och öka tills rösten tar slut. I stället: var mån om att bibehålla samtalston, och verkställ alltid de påföljder du har sagt kommer att ske, men var sparsam med påföljder. Om barnen blir högljudda, avbryt och säg att ni pratar vidare när volymen är sänkt.
Sonja säger: Hej, i vilken ålder förstår barn ordet "Nej!"?
Anne-Lie Arrefelt säger: I tvåårsåldern har barnen i stort sett den ordförståelse som behövs, även om de inte pratar så bra själva ännu.
haidie säger: vad ska jag sätta för gränser för min 15-åriga dotter?
Anne-Lie Arrefelt säger: Luta dig mot lagen: sex är tillåtet, tobak, alkohol och droger är inte tillåtet. Utegångstider får ni komma överens om, men du ska alltid veta var hon är och med vem.
Zandra säger: Hej. Jag har en kille på 2Sår, och nu har han blivit som förbytt i sitt humör. Förut så var han väldigt snäll, sa aldrig ifrån, höjde inte rösten eller nåt. Men nu helt plötsligt så är han som förbytt, dom vanligaste orden man hör från honom nu är: Bort, inte, nej! Och han slåss med (knuffas). Han blev storebror för 5månader sedan, och som tur är så ger han sig inte på sin lillasyster. Är det vanligt att dom blir så förbytta i sätt och humörhelt plötsligt en dag?? Och kommer det alltid vara såhär, eller är det möjligtvis en period bara? //Zandra
Anne-Lie Arrefelt säger: Han har säkert hamnat i en helt normal trotsålder, som kanske fått en extra skjuts av att han fått syskon. Det här är en viktig period som han behöver gå igenom. Försök hantera honom med kärlek och varsamhet. Det är inte okej att han slåss, men gör ingen stor sak av det. Det kommer att gå över!
Ninni säger: Hur får man en 5åring att åtminstone smaka på grönsaker? Han äter bara spagetti, köttbullar, skinka och korv.
Anne-Lie Arrefelt säger: Finfördela/passera ner grönsakerna i t ex köttbullar, pannbiff, köttfärssås., så att han får i sig det bakvägen. Han kommer att vänja sig vid smaken utan att märka det, och ni kan vara trygga i att han får i sig grönsakerna. Ha aldrig krig kring maten, det skapar bara framtida problem.
Lisa säger: Hej Anne-Lie! Jag har problem med min 7-åring som aldrig håller sig till sanningen. Hon ljuger om precis allt, stort och smått. Jag har försökt att inte göra så stor sak av det, men vågar aldrig lita på vad hon säger. Vad ska jag göra?
Anne-Lie Arrefelt säger: Uppmuntra hennes sagoberättande och fantasier i sagostunder, men var tydlig med att när det gäller fakta så dubbelkontrollerar du alltid vad hon säger. Fråga inte om hon talar sanning, men låt henne veta att du kommer att kontrollera att det stämmer.
vera säger: Hej Anne-lie! Har två barn,7 och 5 år,7 åringen kan inte på något vis låta bli lillebror,med nyp och dask och klös varje dag... han lyder oss inte, vad ska man göra i detta läge? Har du något råd att ge så allt blir lugnare i familjen.Tack på förhand/Vera
Anne-Lie Arrefelt säger: Ge 7-åringen väldigt mycket egen vuxentid, och separera barnen så mycket det går. Var alert när barnen är tillsammans, flytta isär dem om det behövs. När konflikterna kommer, red ut genast och låt 7-åringen säga förlåt.
Christine säger: Vad anser du om att man hellre ställer en diagnos (bokstavskombination) på sitt barn än att man uppfostrar dem? är det vår stressade tillvaro som ger dessa barn diagnosen, eller är barn sjukare idag än för 30 år sedan?
Anne-Lie Arrefelt säger: Jag har själv frågat expertis och inte fått något svar om det ökar. Men att få diagnos är väldigt viktigt för "bokstavsbarn", som behöver extra stöd och hjälp. De har ofta fått stämpeln ouppfostrade och jobbiga, och det hjälper ingenting.
Therese säger: Hej, jag har en dotter på 2 år som jag älskar mest av allt på hela jorden, när jag fick reda på att jag var med barn så var jag singel och allt blev pannkaka. Nu är allt gott förutom att jag än idag inte kunnat ta reda på vem som är hennes far, vi har gjort faderskapstester på de som jag har haft sexuellt umgänge med men tydligen är det inte nån av dom. Alltså är min dotter faderlös.. Hon har nu börjat fråga mig lite smått om vart han är och jag vet inte vad jag ska svara. jag vet inte alls. jag somnar med magont och vaknar med detsamma då jag inte vet riktigt hur jag ska hantera situationen..
Anne-Lie Arrefelt säger: Ärlighet varar längst. Du får helt enkelt tala om att du inte vet, på en nivå som din 2-åring kan förstå. Kanske att det var en man som du kände en väldigt kort tid, och att du inte vet var han finns idag. När dottern blir äldre kommer du att få andra frågor, svara ärligt då också.
Hanna säger: Hej, Jag har två barn som är 5 och 3 år gamla. Pojken som är 5 år mycket duktig på alla sätt, men han har svårt på att sitta stilla och leka ensam. Han vill ha ngn ska vara med och vill göra många saker samtidigt och han vill ha alltid som ngn annan har. Om han är med en kompis och jag frågar t.ex vill ni ha frukt el. macka då väntar han tills kompisen svarar, då ville han ha samma som kompisen. Min fråga är hur kan man göra för att bygga upp hans självförtroende, och för att han ska sitta still?//Hanna
Moderator säger: Detta blir sista frågan!
Anne-Lie Arrefelt säger: 5-åringar är inte gjorda för att sitta still. Han behöver aktiva rörelselekar, med små korta sitta still-uppehåll. Hitta en rörlig aktivitet som han gillar, något idrott eller annan aktivitet utanför hemmet, det bygger också upp hans självkänsla.
Moderator säger: Tack för alla frågor och tack Anne-Lie för alla svar, ha en fortsatt bra dag alla!
Anne-Lie Arrefelt säger: Tack för alla fina frågor, det är alltid lite svårt att svara kort. Lycka till med era barn!