Därför gaddar vi oss med barnens namn

Psykologen: ”Man vill likna de rika och berömda”

Här ser ni en förälder. Beviset: en tatuering.

Att tatuera barnens namn på den egna kroppen är supertrendigt.

– Man vill likna de rika och berömda, säger psykologen Liria Ortiz.

Fotbollsstjärnorna Zlatan Ibrahimovic, David Beckham och Henrik Larsson. Skådespelaren Mikael Persbrandt. Krönikören Linda Skugge. Alla har de sina barns namn tatuerade på kroppen.

Och trenden sprider sig som en löpeld.

– Det är jättevanligt. Vi gör ett par sådana tatueringar i veckan, säger Mia Norén Sehlstedt på Flash Fighters tattoo söder om Stockholm.

Samma sak gäller hos hennes branschkollegor.

– Det finns omkring 50 ateljéer bara i Stockholm, så du kan ju tänka dig hur många som gör namn just nu.

Vanligt vid separationer

Många vill föreviga barnens namn på kroppen precis när de blivit föräldrar, men ännu vanligare är det vid separationer, berättar Mia.

– Man har tre barn med exet och ett med den nya. Då vill man visa att alla ungar betyder lika mycket. Eller så vill man förmedla till barnen att ”mamma och pappa ska skiljas, men jag älskar er lika mycket för det.”

Fast kunderna säger oftast att de vill tatuera in namnen för att det är fint.

– De har sett något liknande på en fotomodell, skådis eller idrottsstjärna. Ofta har de planerat länge och slutligen bestämt sig.

Psykologen och psykoterapeuten Liria Ortiz ser tre bidragande faktorer till att namntatueringarna blivit så populära. Den första är imitationsfaktorn.

– Man vill likna dem som är framgångsrika. Tidigare associerades tatueringar till fängelsekunder, men så är det inte längre. När stjärnorna är tatuerade, blir det tillåtet i sociala sammanhang.

Den andra faktorn är att tatueringen ger en tydlig identitet.

– Det är ett snabbt sätt att presentera sig för andra, men också ett sätt att stärka sin roll som förälder.

Den tredje faktorn till namntatueringarnas popularitet är att det är ett kraftfullt sätt att visa kärlek till sina barn.

– Symbolen sitter på kroppen för evigt och kan fungera som en påminnelse som ger värme och glädje i vardagen.

Däremot tror inte Liria Ortiz att en namntatuering stärker relationen.

– I stunden kan barnen bli glada och se bevis på att de är älskade. Men det räcker inte i långa loppet.

Vill visa upp vilka vi är

Behovet av att visa upp vilka vi är och förmedla vår tillhörighet är inget nytt.

– Människor har alltid haft behov av att placera varandra i fack så fort som möjligt. Syftet är inte längre i första hand att ta reda på vem som är fiende eller vän, utan om man har någonting gemensamt. När man ser någon som har barnens namn tatuerade på armen precis som man själv, så blir det naturligt att inleda ett samtal.