Könskrig?

Den nya feministdebatten är här

Feminister förtrycker män, säger den ena.

Struntprat, säger den andra – det är våra förlegade könsroller som står för förtrycket av BÅDE män och kvinnor.

En ny feministdebatt har sett dagens ljus.

Feminismen är egoistisk. Jämställda kvinnor får förmåner på männens bekostnad. På en del områden är männen i underläge – fast det får man inte prata om.

Så beskriver Pär Ström, författare till boken ”Mansförtryck och kvinnovälde”, svenska mäns situation i oktober 2007.

– Ta en sådan sak som att alla kvinnor får göra mammografi mot bröstcancer. Män får inte undersöka prostatan på samma sätt, säger han.

I en intervju i Sveriges Radios program P1 Morgon säger Pär Ström att feminismen bara låtsas kämpa för jämställdhet. Det verkliga syftet, hävdar han, är att ge all makt åt kvinnorna.

”Onödigt och okunnigt”

Det tillbakavisas av Tove Leffler, radiojournalist och en av redaktörerna till nyutkomna boken ”Könskrig”.

– Det är både onödigt och okunnigt att anklaga feminismen för mansförtryck. Feminsim handlar förvisso om att slåss för kvinnors rätt – men tanken är inte att kvinnor ska ha mer makt än män. Hela idén är att kön inte ska spela någon roll för våra möjligheter och rättigheter, säger hon.

”Könskrig” är en antologi med 22 texter om kön, identitet, sexualitet och normer. Många av texterna handlar om hur både män och kvinnor fastnar i och begränsas av sina respektive könsroller, men också om att rollerna går att förändra.

Snedvriden debatt

– Efter tv-dokumentären ”Könskriget” blev hela diskussionen om feminism och jämställdhet så snedvriden och infekterad. Det här är vårt försök att ge en annan bild, säger Tove Leffler.

– Så fort man börjar prata om jämställdhet kommer det alltid någon och ropar ”Det är minsann synd om männen också!” – och det är ju precis det vi säger. Pär Ström har helt rätt när han framhåller att kvinnor har mer makt i hemmet och över barnen, skillnaden är att hemarbetet varken ger chefsjobb eller presidenttjänster. Den reella makten finns fortfarande där ute i samhället, fortsätter hon.

Härskartekniker

Pär Ström räknar också upp ett antal punkter som han kallar för kvinnliga härskartekniker i sin bok. Många kvinnor använder sig av sin kvinnlighet – spelar svaga och låtsas vara otekniska – för att få män att hjälpa dem med sådant de inte vill göra själva.

– Jag har under en längre tid irriterat mig på attacker från feministiskt håll om att vi män har en kollektiv skuld till ett kvinnoförtryck, och att man oemotsagd kan bli kallad för gubbslem. Det är inte okej, säger han.

– Kvinnor hjälper absolut till att befästa våra könsroller, det finns inget tvivel om det. Men att kalla något som går ut på att förminska sig själv för en härskarteknik tycker jag är märkligt. Det är inte direkt ett sätt att få mer makt, säger Tove Leffler.

”Kollektiv skyldighet”

Hon får stöd av förre Jämo, Claes Borgström.

– Säger du härskartekniker förutsätter du att gruppen härskar och det gör inte kvinnor som grupp. Det är fortfarande männen som gör det. Det är bara att titta på Statistiska centralbyråns eller Jämos statistik för att se det, säger han och tillägger:

– Män har inte en kollektiv skuld, men vi har en kollektiv skyldighet att se till att samhället blir jämställt.