Vänta med barn och slipp skatt
Uppdaterad 2020-01-23 | Publicerad 2015-02-26
Frysa ägg? Det kan löna sig att fråga arbetsgivaren först
Sugen på barn - fast inte just nu?
Sedan några år finns möjlighet för kvinnor att frysa in sina ägg.
Nu kan du dessutom göra det skattefritt.
Äggfrysning kan vara ett sätt att planera familjebildningen med tanke på karriär och bostad.
Det kan också vara en möjlighet för kvinnor som inte har träffat en partner att förbättra chansen att bilda familj i framtiden.
Gör avdrag på lön
Nu har Skatteverket givit klartecken för att göra detta som skattefri förmån via arbetsgivaren. Vanligtvis kostar äggfrysning mellan 35 000 och 70 000 kronor, men med de nya reglerna kan arbetsgivaren betala din räkning och sedan göra ett avdrag på din bruttolön.
Infrysningen betalas då med oskattad lön, vilket gör att priset för den anställda blir mellan 30 och 55 procent lägre, beroende på hur hög lönen är.
Flera fackförbund, som Civilekonomerna, Unionen och Sveriges ingenjörer, uppger att de kommer att vara uppmärksamma på hur förmånen används.
– Man bör vara försiktig med att koppla ihop det som är mest privat med det företag man jobbar för, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt och fortsätter:
– Det är bra om man känner sig trygg i att acceptera förmånen. Men det kan finnas subtila signaler: Vill man bli förälder nu, men anpassar sig till arbetsgivarens behov mer än vad som är rimligt?
”Finns en agenda?”
Anki Udd, ledarskapsutvecklare på Ledarna instämmer:
– Frågan är: Varför just denna förmån, vad vill arbetsgivaren med det? Finns det en underliggande agenda blir det ett etiskt problem.
Hon påpekar samtidigt att vi i Sverige har bra regler för föräldraledighet och skyddande arbetsrättslagstiftning. Här är vi inte så utsatta för den typen av påtryckningar.
– Men jag personligen skulle tolka det som ett önskemål att jag skulle skjuta upp barnafödandet, säger Anki Udd.
Enligt Benify, som administrerar förmåner för svenska arbetsgivare, erbjuder deras kunder i dag förmånen till sammantaget 250 000 anställda. Omkring 50 kvinnor har i dag anmält intresse för att frysa in ägg som förmån.
Maria har ägg i frysen
Maria är 42 och har inga barn - ännu.
Men i frysen finns tio ägg för framtida bruk.
– Jag vill ju fortfarande gärna träffa någon att få barn tillsammans med. I så fall finns äggen där, säger hon.
Maria, som i dag är 42 år och singel, började vid 35 år fyllda känna brådska. Så snart hon fick höra talas om möjligheten att frysa ägg bestämde hon sig. Och sedan fyra år har hon tio stycken på frysning.
Kostar inte arbetsgivaren
– Det är egentligen för lite, och väl sent. Det optimala är att frysa in ägg i 30-årsåldern. Men jag tror inte att unga kvinnor planerar så, säger hon.
Då fanns inte möjlighet att få ägginfrysning som skattefri förmån. Men att det nu går, tycker Maria är logiskt när bland annat provrörsbefruktning, så kallad IVF, gör det.
– Vad som är fel är inte att det är en skattefri förmån, utan att arbetsgivaren kan säga nej. Dras det på bruttolönen kostar det dem ingenting.
Får inte använda äggen
Hon uppfattar att det syftar till graviditet snarare än att skjuta upp graviditet.
– Naturligtvis ska inte arbetsgivare knacka på 30- åriga kvinnliga anställdas dörrar och erbjuda infrysning av ägg. Det vore ett cyniskt sätt att uppfatta det.
Själv har Maria påbörjat barnprocessen och har just gjort sitt fjärde IVF-försök i Danmark –med de ägg som finns i kroppen. De som finns i frysen får hon inte använda, eftersom assisterad befruktning inte är tillåtet för ensamstående i Sverige. En ändring kan dock vara på gång.
– Jag vill ju fortfarande gärna träffa någon att få barn tillsammans med. I så fall finns äggen där i frysen. Men nu är jag 42 och singel.
Fotnot: Maria heter något annat.
Så funkar det: äggfrysning som förmån
Sjukvård som inte är offentligt finansierad kan köpas av arbetsgivaren som en skattefri förmån för anställda.
Dit hör provrörsbefruktning, ivf, och numera även infrysning av obefruktade äggceller.
Arbetsgivaren betalar då behandlingen och gör ett bruttolöneavdrag motsvarande kostnaden. Detta kallas löneväxling. Det innebär att sjukvården betalats med oskattade pengar.
Den anställde tjänar in den del av lönen som skulle ha gått till skatt. Arbetsgivaren spar in på arbetsgivaravgiften för den summa som inte har betalats ut i lön.
Hur stora besparingarna blir beror på lönen och på kostnaden för förmånen.
Att betala något genom bruttolöneavdrag kan påverka den anställdes sjuklön, a-kasseersättning, pension, barnomsorgsavgift med mera. Detta gäller främst dem som tjänar mindre än 39 000 kronor i månaden.
Källa: Skatteverket
Marika Sivertsson
