Niornas betyg lägre
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-11-15
Sjunker för första gången på fem år
De genomsnittliga betygen för elever i årskurs nio sjunker för första gången på fem år.
Årets nior hade ett meritvärde som var 0,8 poäng lägre jämfört med eleverna året innan, enligt Skolverkets betygsstatistik.
Trenden har hittills varit att de genomsnittliga betygen ökar.
Enligt Skolverket kan årets trendbrott bero på att lärare har blivit mer restriktiva i sin betygssättning i samband med att de nationella proven har börjat kontrollrättas.
Samtidigt är andelen nior som är behöriga till gymnasieskolan den lägsta på tolv år, visar Skolverkets statistik. 88,2 procent av niorna uppnådde behörighet i våras.
Föräldrarnas utbildning påverkar
Föräldrarnas utbildningsnivå har störst betydelse för barnens betyg.
Elever vars föräldrar bara har grundskoleexamen har lägst betyg. De senaste åren har betygen också sjunkit för denna grupp.
Nytt för i år är emellertid att även barn till högutbildade föräldrar får sämre betyg än tidigare, enligt Skolverket.
Elever med utländsk bakgrund har i snitt lägre betyg än andra, visar statistiken. Men skillnaden minskar för elever som är födda i Sverige eller har kommit hit innan de började skolan. De närmar sig nu de genomsnittliga betygen.
Resultaten för elever som har kommit till Sverige efter skolstarten har dock försämrats kraftigt under de senaste fem åren. Det beror på att fler anländer till Sverige i högre ålder, enligt Skolverket.
”Kunskaperna går ner”
Niornas resultat är en bekräftelse på det som har synts i flera internationella undersökningar, enligt Karin Hector-Stahre, enhetschef för prov och bedömning på Skolverket.
– Vi ser att kunskaperna går ner om man tittar över tid, säger hon.
Diskussionen om betygsinflation har fått lärare att bli mer uppmärksamma på hur de sätter betyg, tror hon. Men förklaringen är inte bara att glädjebetyg nu har korrigerats ner:
– Det här är erfarna lärare som har goda kunskaper. Det är rimligt att tro att betygen motsvarar något reellt i elevernas kunskaper, säger hon.
De nationella proven kontrollrättas för att se till att betygsättningen sker likvärdigt i alla skolor. Den hårdare granskningen har fått kommuner att lyfta frågan, säger Karin Hector-Stahre på Skolverket.
– De kanske känner att de har ögonen på sig. De granskar betygen på olika skolor och diskuterar vad de grundar sig i.
TT