”Jag kan ha mist min enda möjlighet att få barn”

Anna-Karin Dahlström skulle adoptera från Vietnam – då sa regeringen stopp

– Tanken att förbli barnlös, när jag har varit så nära, känns jättejobbig. Kanske har jag mist min enda möjlighet att få barn, säger Anna-Karin Dahlström, 37.

Hon har stått i adoptionskö i 2,5 år och räknade med att sända sin ansökan till Vietnam i början av nästa år. Men nu har Sveriges regering stoppat adoptioner av vietnamesiska barn.

Anna-Karin Dahlström har alltid varit barnkär. Redan som liten ägnade hon sig gärna åt småttingarna i släkten och när det var dags att välja yrke utbildade hon sig till lärare. Att få egna barn har funnits med som en självklar del av livsplanerna.

För några år sedan fick Anna-Karin reda på att hon lider av en sjukdom, endometrios, som gör det svårt för henne att bli gravid. Ville hon ändå försöka så gällde det att skynda sig, sa gynekologen. Anna-Karin har varit singel i hela sitt liv och läkarens besked blev en väckarklocka.

Självklar lösning

I samma veva fick hon reda på att det är möjligt för ensamstående att adoptera. Det kändes som en självklar lösning och Anna-Karin började ta reda på mer. Sommaren 2006 satte hon upp sig som sökande hos två adoptionsorganisationer, Barnen framför allt (BFA) och Adoptionscentrum (AC).

– Nu var jag nästan framme i BFA:s Vietnamkö. Jag räknade med att få skicka ansökan före sommaren i alla fall och att vara hemma med ett barn inom ett år från det, säger Anna-Karin.

Men i oktober beslutade regeringen att säga upp adoptionsavtalet med Vietnam. Sedan dess har Anna-Karin åkt känslomässig berg- och dalbana.

– Jag tror inte att någon, som inte varit med om det här, kan förstå hur psykiskt påfrestande det är. Jo, kanske par som försökt få biologiska barn tillsammans men inte har lyckats kan sätta sig in i det. Det är så fruktansvärt ensamt!

Ledsen och irriterad

Anna-Karin är inte bara ledsen. Hon är besviken och irriterad på adoptionsorganisationerna också eftersom hon anser att de inte arbetar tillräckligt hårt för sina ensamstående medlemmar.

– De gör ingenting aktivt för att hitta nya länder som tar emot ansökningar från ensamstående och de hittar på egna regler. Varför skickar till exempel AC ingen ensamstående som pilotfamilj till det nya landet Nepal, som inte har några restriktioner för ensamstående? säger hon.

Söker alternativ

Trots allt tänker Anna-Karin inte ge upp. Hade oddsen för att lyckas inte varit så låga hade hon nog försökt bli gravid med assisterad befruktning i dagsläget. Istället försöker hon hitta nya adoptionsalternativ.

– Jag har haft medgivande för ett barn upp till tolv månader och har sett en liten asiatisk pojke eller flicka framför mig. Att då tänka sig en fyraåring från Bulgarien är svårt, men det är en tankeprocess och allt eftersom dagarna går har det känts allt lättare, säger hon.

Just Bulgarien verkar vara den enda möjlighet som står öppen för henne nu. Om hon hinner. För processen i landet är långdragen och Anna-Karin fyller 38 år nästa gång.

Karin Hylander