Kompisarna bara bråkar

Vi umgås mycket med ett annat par med barn som vi träffade genom mammagruppen. Nu är båda barnen runt 2,5 år.

Båda barnen är sociala och leker jättebra med andra barn men så fort de två kommer ihop så måste vi passa dem. Ena stunden pussas och kramas de och leker jättebra, sen kan det ändras på en tiondels sekund och de blir som katt och hund.

Vi har försökt att vara på neutral mark för att de inte ska känna det här ”mitt” och ”ditt” men det verkar inte heller fungera. Kan tillägga att vi mammor med barn har umgåtts väldigt mycket under vår mammaledighet och deras familj bodde hos oss 3,5 vecka i våras under sin husrenovering.

Vi vet inte hur vi ska göra, för vi vill ju fortsätta att umgås men som det är nu känns det bara ångestladdat.

Kan det helt enkelt vara så att barnen inte tycker om varandra, fast när de inte är tillsammans ”tjatar” de efter den andra. Har de träffats för mycket?

Jane

Nanny Anne-Lie:

Klart ni skall fortsätta umgås. Nu blir det ju nästan en syskonsituation som just kan se ut så, med mycket kiv och riv. Eftersom de frågar efter varandra, så gillar de troligen varandra. Båda kanske vill styra leken, men stöter på motstånd. Ha lite bra alternativ med att dela på barnen en stund om det hettar till när ni träffas. Försök att låta barnen lösa mindre konflikter själva.

Deras sociala lekträning håller ju på att ta rejäl fart nu samtidigt som de är i trotsålder som kan skapa extra tuffa bråk. Planera era umgängen så att det händer saker och att barnen alltid är mätta och pigga. Känns det som någon börjar bli trött eller ätit dåligt, avbryt då för den dagen. Invänta inte att leken skall spåra ut.

Har båda barnen varit på förskolan och lekt en heldag, så är det ofta för mycket att träffas på eftermiddagen. Barn behöver även varva ner och ha egen tid med föräldrarna.