”Det finns inga som är mer elitistiska än barn”
Malin Wollin: ”Djungelstark och streetsmart ska man vara om man vill klara sig helskinnad”
Dela upp barn. Ska vi göra det?
Jag minns debatten om regnbågsdagis för ett par år sedan, dagis för barn till hbtq-föräldrar. Jag minns särskilt ”Debatt” i SVT och David Eberhard som var emot idén. Jag minns inte hans argument ordagrant men andemeningen i hans inlägg handlade om att vi inte ska avskärma barnen och göra utanförskapet än större.
Jag nickade hysteriskt från min plats i soffan och tänkte för mig själv att vi i så fall borde ha en förskola för alla som inte har samma hemförhållande som de andra. En förskola för de som har frånskilda föräldrar, en förskola för de som har föräldrar från andra länder, en förskola för de som har sjuka föräldrar.
Givetvis ska förskolan, som samhället i stort, vara en mix av alla som inte är som de andra.
En regnbågspappa i publiken var duktigt upprörd och högröd i synen. Han frågade retoriskt och passivt aggressivt om David Eberhard trodde att han visste vad som var bättre för hans barn än han själv.
Och där den politiskt korrekte kanske hade slingrat sig och urskuldande backat sig ur sitt resonemang eftersom en förälder alltid vet vad som är rätt för just sitt barn (enligt någon slags bullshitteori som vi intalar oss eftersom vi annars är så vilse i vårt föräldraskap) säger David helt lugnt:
”Ja, i det här fallet tror jag faktiskt att jag gör det.”
Den bestörte föräldern såg ut att svälja sin tunga. Det blev tyst.
Att vara smart är inte alltid en välsignelse. Särskilt inte i barnkretsar. Smyg in på en skolgård inkognito och betrakta: inte är det begåvningsreserven som styr och ställer. Det är inte bara djungelns lag som råder utan även gatans. Djungelstark och streetsmart ska man vara om man vill klara sig helskinnad.
Visst kan vi flytta de smartaste så att de kan utveckla och odla sina talanger i en skyddad och bomullsinlindad miljö med likasinnade. Men vad händer när de kommer ut i verkligheten där andra förkunskaper står högre i kurs än vad X är om Y är 50?
Det viktiga är att lära barn tolerans inför människors olikheter. Jag vet ingen grupp i samhället som är så elitistisk. De vet från späd ålder vem som är tjockare än andra, vem som har sämre uttal än andra, vem som har fulare kläder än andra och vad värre är: De är inte sena att påtala detta.
En klass ska innehålla alla barn med alla sina styrkor och alla sina svagheter, all slags intelligens.
Sedan ska de lära sig att veta hut.
Sedan ska de lära sig att vara snälla.
Det är smart.
Varsågod att göra en citattavla av det.