Petra Mede: ”Jag ägnar mängder av tid åt det jordiska”
Publicerad 2011-09-03
Jag står framför badrumsspegeln och borstar tänderna. Hur många gånger till i livet ska jag göra detta? Tänker jag. Det är så fruktansvärt tråkigt. Det här är fanemej sista gången.
Livet är så kort. Man sover bort en tredjedel, i mitt fall betydligt mer. Och en vild gissning är att jag ägnar ytterligare en tredjedel åt sysslor som enbart går ut på att jag ska överleva. Det ska diskas, tvättas, duschas, städas, handlas, lämnas sopor i olika tunnor, osv, osv, osv.
Och framför allt ska det plockas. Varje kväll, innan jag går och lägger mig, för att få mina 10 timmars sömn, så plockar jag. Det kan inte definieras mer än så. Allmänt plock. För att hålla ordning i kaos ska saker flyttas från ett ställe till ett annat. Är detta verkligen meningen? Jag har inga barn, jag är inte sambo. Jag har bara mig själv att ta hand om, och det är på gränsen att jag klarar det.
När jag läser om SCB:s rapport om att vi har blivit mer jämställda med hushållsarbetet klappar jag händerna. Men den stora frågan kvarstår. Varför är det så mycket med det jordiska för människan, som ju har förmåga att vara så mycket ande? Det övergår mitt förstånd hur familjer med barn, djur, villor, trädgårdar, fritidshus, båtar och bilar, över huvud taget överlever.
Jag har länge närt en naiv dröm om att man skulle göra allt praktiskt tillsammans. En gång i veckan skulle alla mina kompisar komma och hjälpa mig. De andra dagarna skulle jag åka till dem. Lika mycket jobb men kanske skulle vi samtidigt prata om meningen med livet, det enda samtalsämne som egentligen är något att hänga i julgranen.
Men det har stannat vid en dröm.
Min bästa vän älskar att slänga saker, att rensa för att få tid för annat. Problemet är bara att den där rensningen i sig tar sån förbaskad lång tid. Och det kommer alltid in nya saker i ett hem, som i sin tur ska rensas.
Jag har dock, om jag får vara så förmäten, några konkreta tips på hur man kan dra ned på allt förbannat arbete som ska göras i och kring hemmet:
1. Laga inte mat. Jag menar det, sluta laga mat. Jag äter fil och ägg.
2. Sluta duscha. Okej, inte helt, men varannan, var tredje dag, max.
3. Bo aldrig i villa. Sorry, men då får du skylla dig själv.
4. Sy i svettkuddar i kläderna. 50-talet hade vissa bra grejer.
Jag har gjort samtliga av dessa saker. På riktigt. Ändå tycker jag mig ägna en ofantlig mängd tid åt detta fruktansvärda, det jordiska. Detta får mig trots allt att dra en existentiell slutsats: Det finns ingen Gud.