”Loreen var inte bröst – bara röst”

Åsa Erlandson

Åsa Erlandson om segern: ”En seger för alla kvinnor”

Den största segern i lördags var inte Sveriges - utan att en fullt påklädd kvinna kunde vinna. Skål för det!! Grattis Loreen, och alla
kvinnor som vägrar vara sexiga dockor! Det här är vår seger också.
Egentligen struntar jag ju i melodifestivalen, särskilt sedan de införde 100 deltävlingar och chanser och turnéer i ballongviftande
städer så att man tvingas dras med det året runt. Vinnarlåten ”Euphoria” gör inte saken bättre, precis när jag kommit igång till
låten på dansgolvet och är i mitt esse slutar hon liksom sjunga och allt avstannar och man gör ett nytt försök att komma igång med sina moves och Loreen är med (tror man!) men så gör hon så där igen och man får själv stanna upp och känner sig lite töntig. Och lite besviken.
Men bortsett från det var det något alldeles fantastiskt som hände när svenska (especially for you, SD:s Björn Söder) Loreen gick upp på scen och tokvann: Det var noll anknäbb, silikon eller lättköpta flasha–trosan–tricks. Bara talang. Det gör bragden så oerhört mycket större.
”Var det verkligen en kvinna?” undrade min killkompis och nu ska ni inte tro att han tycker att Loreen ser ut som en man. Bara att han, som trägen schlagertittare, blivit lite ovan. För i resten av startfältet är det ju Berlusconiteve som gäller: Greklands Eleftheria Eleftheriou tryckte upp arslet i ansiktet på dansarna och drog konstant i sina kläder (kliade de?). Och när Sabina Babayeva äntrade scenen kom de sprickfärdiga läpparna först och själva kroppen eftersläntrande några minuter senare.
Sånt här lider jag av. Våpkavalkader är så plågsamma för man vill ju kunna hävda att kvinnor ska tas på lika stort allvar som män.
Men så kommer Loreen och lindrar. Hon var inte bröst – bara röst. Och så mycket bättre.
Euphoria!