”Småbarnsföräldrar jobbar häcken av sig”

Om en outtalad sanning i Terris tillvaro

Företagsdagis. Under ungefär en sekund känns det som en rätt fräsch idé.

Sen går entusiasmen över.

Billy McCormac på tankesmedjan Timbro (är det någon mer än jag som ogillar ordet ”tankesmedja”?) menar att det är ”en outtalad sanning” att småbarnsföräldrar missköter sina jobb för att hinna hämta och lämna på dagis.

Så kanske det går till på en tankesmedja, vad vet jag.

I min värld är den outtalade sanningen att småbarnsföräldrar jobbar häcken av sig.

Nu för tiden sitter jag på ett frilanskontor och styr min tid själv, men när jag arbetade på redaktion var det andra bullar. Trots att jag hade en deltidstjänst gjorde jag följande för att kunna gå ifrån jobbet klockan tre utan att känna mig som en svikare:

a) research på tunnelbanan.

b) tog mikrolunch.

c) hoppade över alla fikapauser.

d) ringde de sista jobbsamtalen småspringande mot förskolan.

e) Skrev jobbmejl och ringde samtal på kvällen.

Alla småbarnföräldrar jag jobbat med har gjort likadant i någon slags konstant tillstånd av dåligt samvete. En person som äter en macka framför datorn istället för att följa med till lunchmatsalen är nästan garanterat en mamma eller pappa som jobbar deltid men som ändå försöker klämma in en heltidstjänst på 32 timmar i veckan.

Jag har träffat flera chefer som hävdar att småbarnsmammor är deras idealanställda: de får deltidslön men jobbar lika mycket som heltidsanställda.

En uttalad sanning är däremot denna:

Barn gynnas sällan av att byta förskola (om de inte vantrivs på det dagis de går på). Därför är det klart obra att förskolan är knuten till föräldrarnas arbetsplats. Vad händer om mamma eller pappa vill byta jobb? Ska de känna sig tvungna att stanna kvar för att Oskar och Ellen trivs så bra på företagsförskolan? Vad händer med barnen när föräldern blir varslad?

En sak till: i de flesta familjer där föräldrarna antingen lever ihop eller har varannanveckassystem hjälps mammor och pappor åt att hämta och lämna. Förläggs förskolevistelsen till den enas jobb blir hämtandet och lämnandet enbart den förälderns ansvar. Den förälder som aldrig är på dagis är utestängd från en stor del av sitt barns vardag.

Gå tillbaks till tankesmedjan och fundera lite till. Det här känns väldigt ogenomtänkt.