Arg pappa skriver till Wendela-redaktionen: "Barnboken är ett baseballträ för min sons mobbare"
Så här ser ”Tjocke Albin” ut i barnboken som väckt starka känslor (ur boken "Tjocke Albin tänker om!). Illustration: Linn Eldin/Kikkuliförlag
”Jag kommer hem efter jobbet och möts av min son Albin som är 11 år gammal. Albin är ledsen och förtvivlad och jag sätter mig ner vid köksbordet för att prata med honom om vad som hänt. Albin tittar ner i golvet men efter en stund tittar han på mig och med tårar rullande ner på kinderna berättar han att han läst att det ”är någon idiot som skrivit en bok som heter TJOCKE ALBIN TÄNKER OM!”
Jag tror att han skämtar med mig och ber honom visa mig artikeln, vi läser den tillsammans och Albin berättar för mig att nu kommer han förmodligen få ett rent helvete i skolan IGEN. Han tror att det förmodligen inte kommer dröja länge innan hans mobbare kommer se detta och allt kommer eskalera och bli värre än det någonsin varit, troligen så kommer någon länka till denna artikel på hans facebooksida eller snacka om det i korridorerna i skolan.
Albin har varit ”tjock” sen han gick i tredje klass och började bli medveten om att han inte hade en mamma som alla de andra barnen, han undrade varför, blev väldigt nedstämd och började tröstäta. Han har varit inne i systemet med läkare, dietister och BUP under flera år men ingen har lyckats hjälpa honom komma ur den onda cirkeln. Ju ”tjockare” Albin blev desto elakare blev hans mobbare och desto mer tröståt han. I skolan blev det både 3 och 5 portioner mat och hemma tjuvåt han i skåpen då jag inte såg.
De senaste åren har det lugnat sig litegrann men han mår fortfarande inte bra och mobbarna ser varje tillfälle att kunna trycka till honom i skolan.
Att någon kommer på idén att skriva en bok om ”tjocka barn” är för mig helt absurt. Det är ju inte barnets fel att det lider av övervikt, om det beror på omständigheter i eller utanför hemmet eller föräldrar som matar ungen med späck så är det ändå inte barnets fel så hur kan man lägga över skulden på barnet?
Du som skrivit denna bok, för det första: varför? För det andra: om du nu var tvungen att uppmana barn att börja banta, varför väljer du ett populärt pojknamn? Kan du inte tänka längre med den utbildningen du har? Detta har snabbt rivit ner min sons välmående vi kämpat i flera år för att få tillbaka. Du har med denna bok delat ut ett baseballträ till alla Sveriges mobbare. Tänk så fint att kunna placera ut denna fina bok till alla Sveriges ”tjocka Albin” i deras skåp, i matsalar och ja lite varstans.
Skulle man till exempel kunna skriva böckerna:
”Anorexia-Sofia tänker om” – hon ska nu börja käka chips, dip och gräddtårta varje dag.
”Skitigfattiga Kalle tänker om” – han ska säga till mamma att sluta vara alkoholist och full hela tiden och i stället skaffa ett jobb och tvätta hans kläder.
Och till sist ”Adhd-David tänker om” nu måste jag sluta vara ofokuserad på skolarbetet!”
(Fotnot: Albins pappa har valt att vara anonym, för att inte dra fokus till sin son.)
