Döttrarnas kärlek räddade Rebecca
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-11-02
Hon möter den nya generationen våldskvinnor på häktet varje vecka.
– Förr hade de pepparspray, nu har de knivar och pistoler, säger Rebecca Gröhn, som själv varit kriminell.
Varje måndag besöker hon avdelning 8:4 på Kronobergshäktet. Kvinnoavdelningen har 18 platser och här hamnar kvinnor misstänkta för grova våldsbrott.
– Det är mycket tuffare nu jämfört med när jag började för tio år sedan. Det är våldsammare, mer sjukdomar och mer vapen. Tjejerna vill skydda sig men tänker inte på att de får tio år på Hinseberg, säger Rebecca Gröhn, 25.
När hon var tretton tog hon sin jungfrusil. Därefter följde år av misshandel, rån och missbruk.
– Min första kille slog mig med knytnäven, min sista misshandlade mig med kniv. Tjejer tål jävligt mycket. Vi kan bli slagna, våldtagna, men en dag pallar man inte längre, då går det överstyr. Jag högg mannen jag levde med, med kniv en gång. Han hade tryckt ner mig så mycket att till slut slogs jag för mitt liv.
Ville leva normalt
Först när de tog döttrarna ifrån henne vände Rebecca det kriminella livet ryggen. För två år sedan fick hon tillbaka vårdnaden om femåriga Jasmine. Äldsta dottern Sara bor i fosterfamilj och träffar mamma på helgerna.
– Fast vi inte setts på flera år var det kontakt på en gång. Gränslös kärlek som fick mig att vilja leva normalt.