"Nu säger jag upp mig!"

Karin släppte rollen som arbetsledare hemma

– Nej, inte nu! Jag har så mycket att göra på jobbet!

Johan tittar på mig med panik i ögonen och hoppas att jag inte menar allvar. Men det gör jag. Från och med i dag tänker jag inte ta något ansvar för planeringen hemma.

Jag kommer att sköta de sysslor jag blir tilldelad, men tänker inte påpeka att tvättkorgen svämmar över eller att det behövs städas.

Jag planerar inte hämtning eller lämning på dagis, vårt sociala liv eller vilken mat vi ska äta till middag.

Från och med i dag är det du som är chef här hemma, älskling.

Prövning för båda

I ­nya boken ”Fam­­iljens ­projekt­­ledare ­säger upp­ sig” av ­Gunilla Bergen­sten, uppmanar författaren alla kvinnor som curlar sin man att sluta.

Jag bestämde mig för att ­prova, och en kall vintertorsdag var det dags — jag sa upp mig som hemmets projektledare.

Det kommer att bli en tuff vecka för Johan som de senaste åren har glidit fram på en räkmacka. Det vore lögn att påstå att han aldrig gör något här hemma. Men när det gäller planeringen har han inte behövt lyfta ett finger sedan jag kissade på det där graviditetstestet för över fem år sedan. Sedan den dagen är det jag som har varit familjens projektledare.

Handen på hjärtat måste jag erkänna att veckan kommer bli en prövning även för mig. Kan jag släppa kontrollen och förlita mig på min man?

Så blev veckan:

Dag 1 — Farmor hämtar på dagis

Molly har tillbringat veckan hos mormor och morfar i Skåne. Nu kommer hon hem tillsammans med sina glada morföräldrar som ska stanna hela helgen.

Johan hinner hem. Han både dammsuger och lagar maten innan svärföräldrarna anländer. Farmor hämtar Adam på dagis.

Det här är kanske inte lika svårt som jag trodde.

Dag 2 — Har du hämtat barnen?

Vi får alla sovmorgon tack vare att mormor och morfar kör mig och barnen. ­Johan, som har promenadavstånd till ­jobbet, behöver inte passa busstider.

På lunchen ringer mamma och undrar vad vi ska äta på kvällen. Jag lovar att hämta thaimat. Misstänker att Johan inte planerat någon middag.

17.12 ringer Johan:

­— Var är du?

— På väg från jobbet.

— Har du hämtat barnen?

— Nej.

Dagis stängde för en kvart ­sedan. Tur för Johan att mormor och morfar redan hämtat våra guldklimpar!

Dag 3 — Jag bryter mot reglerna

Lördag, härligt! Johan ska upp vid sju för att ­jobba några timmar, jag ska få sov­morgon!

07.30 Adam har bankat saker i mitt huvud och bett om välling i en timme. ”Väck pappa”, kontrar jag, men ”pappa sovjer”. Jag gör välling, frågar ­Johan lite surt om inte han skulle upp tidigt, ”mmm, men inte klockan fem”. ­( Klockan är 7.40).

Jag bryter alla regler, handlar tårta och mat till eftermiddagens kalas, men struntar i städning och tvätt. Ha!

Dag 4 — Johan glömmer bort att planera

Johan tar fram stora anteckningsblocket. Här ska planeras! Han gör veckans mat­sedel, schemalägger hämtning och ringer och kollar vilka dagar som farmor kan hjälpa till.

Jag frågar honom retsamt om presenter till kalas, han svarar att vi inte känner några som fyller år denna ­veckan. (Min bästis fyller 30 och vi ska på tvåårskalas på torsdag). Johan gör en shopping­lista, jag åker och handlar. Under tiden har barnen spridit leksaker i hela lägenheten. Vem som ska sköta matlagning, städning och tvätten har

Johan glömt bort att planera, men jag är nöjd ändå. Ett vecko­möte var riktigt smart, då kan vi båda ­hålla koll — som en riktigt jämställd familj.

Dag 5 — Allt blir bara fel

6.45 Jag vaknar i barnens rum av att Johan skriker att vi måste gå upp. Jag springer upp och gör kaffe och plockar fram frukost. Jag snabbäter. Johan sover vidare.

6.55 Johan ockuperar badrummet för att duscha och raka sig. Adam vaknar och sätter igång med repliker från Emil.

”Jemils pappa skiker, ­förgämade junge”.

Jag plockar fram kläder till barnen.

7.15 Johan är fortfarande i duschen. Jag får äntligen upp Molly.

7.20 Molly, Adam och Johan äter frukost. Själv springer jag in i badrummet för en snabbdusch. Johan byter blöja på Adam men har sedan tagit på honom pyjamasen igen, jag blir tokig!! ( 7.25 måste vi gå för att inte missa bussen!!)

7.30 Jag är färdig och hjälper barnen. Molly protesterar vilt när fel par strumpbyxor lagts fram. Johan, iförd endast handduk, plockar fram strykbrädan.

7.55 Äntligen på väg!

8.25 Vi hoppar av tvärbanan vid dagis. Jag trampar fel i en vattenpöl, och svär när vattnet trycks ner i stöveln. Molly gör genast likadant och jag skäms när de andra föräldrarna passerar oss.

8.35 Under hejarrop får jag snabbt av barnen kläderna och ska precis gå när Adams nya fröken glatt utbrister att i dag är det UTFLYKT . På med Adams ytterkläder igen. Jag springer till tvärbanan och kommer fram en halvtimme för sent. När jag kommer hem på kvällen är alla leksaker fortfarande framme.

Dag 6 — Jag tvättar håret

Försov oss igen. Johan fixar frukosten innan han kastar sig i duschen. Han fixar fram kläderna till barnen och vi hjälps åt med att klä på dem. Jag hinner till och med tvätta håret. Tack vare planeringen kommer HELA familjen i tid till dagis och jobbet.

Det är Johans tur att hämta barnen, laga mat och natta. Jag undrar om han kommer ta tag i tvätten också.

Dag 7 — Det börjar likna nåt

Johan lämnar lägenheten före sex eftersom han ska på tjänsteresa.

Innan han åker har han planerat vad resten av familjen ska äta till middag och kollat upp hur vi ska lösa hämtningen på dagis. Han kan när han vill!!

På kvällen tar jag tag i tvätten, städningen får Johan ta när han kommer hem.

Karin Holmgren