”Den som skaffar sig koll via Facebook bakbinder sig själv”

Åsa Erlandson

Åsa Erlandson om en tillrättalagd verklighet och förtroendekriser

Man ser dem ibland, föräldrarna som är vän med barnen på Facebook. Och jag tänker att barnen antingen är små stillsamma ljus, eller flitiga med sekretessinställningarna. Det går ju att censurera fyllefester och pinsamma statusuppdateringar för de som inte ska få se. Får föräldrarna koll, eller blir de bortkollrade?
Dessutom undrar jag om Facebook är rätt forum. Jag är FB–vän med några
tonåringar: ”One Direction, ♥♥♥♥!!!!”
”OOaaah, fyra veckor kvar HULTSFRED HERE WE COME”
”Kolla den här bilden. Johnny Depp ser ut som en orch”
Det säger mig inte ett dugg. Jag får inte veta hurdana de är eller hur de mår. Den enda inblicken man får är att de går och lägger sig väldigt sent eftersom de ägnar nätterna åt att lägga ut videosnuttar på söta katter.
Ångesten kommer på chatten, mejlen eller sms:en. Tror jag.
Visst ska man tacka ja om ens barn vill adda (allt annat vore oartigt). Men Facebook är ingen genväg till koll, den får man försöka
skaffa sig på andra sätt. Den förälder som skaffar sig lösenordet till barnens konton får antingen en tillrättalagd version av verkligheten, eller en förtroendekris när barnet upptäcker det.
Dessutom bakbinder man sig själv. I samma ögonblick man addar sitt barn är det slut på glada tillrop om barnfria helger och roliga bilder från firmafesten. Får man hoppas.