Så klarar vår kärlek krisen

helskärm

Det är hårda tider för plånboken. Saab hotas av konkurs och varslen duggar tätt. Samtidigt söker allt fler singlar sig till nätdejting — och kronprinsessan förlovar sig.

Ur det ekonomiska träsket föds en kärleksboom.

Det är inte bara Saab, Carnegie och aktieägare som drabbas under en lågkonjunktur. För dem i en relation kan förutsättningarna snabbt förändras. Det som har verkat som ett tryggt och säkert förhållande kan bli något annat om någon skulle förlora jobbet.

– Det är självklart så att förhållanden kan påverkas. Men det gäller att inte hamna i katastroftankar utan ta en vecka i taget. Man måste säga att det här ska vi fixa tillsammans och inte se arbetslösheten som något som varar för evigt, säger relationsexperten Eva Rusz.

Dejtingboom

Lågkonjunkturen har fått olika effekter runt om i världen.

I USA gick exempelvis kondomförsäljningen i januari upp med sex procent. Enligt experter beror det på att amerikanerna på grund av finanskrisen roar sig på hemmaplan i stället för att vara ute och spendera. I Ryssland tycks det vara tvärtom. En nyligen gjord opinionsundersökning visade att ryssarna lättare blir kära under en högkonjunktur.

Här hemma har kondomförsäljningen inte påverkats av någon lågkonjunktur. Enligt RFSU, som står för över 90 procent av försäljningen i landet, är försäljningen oförändrad. Däremot upplever dejtingsajterna på nätet en kärleksboom.

– Antalet medlemmar stiger hela tiden och man kan nästan kalla det för att det är en nätdejtingboom just nu. Många resonerar så att de hellre lägger sina pengar på att bli medlem på en sajt i stället för att göra av med storkovan på krogen, säger Jenny Ohlin, vice vd på dejtingsajten E-kontakt.

Arbetslöshet farligt

Men har man vant sig vid en viss levnadsstandard kan det vara svårt att ställa om när hushållskassan minskar. En undersökning som presenterades vid universitetet i brittiska Essex där över 3?500 par följts under 15 år, visade att om någon blev arbetslös i relationen ökade också risken för separation. Något som Eva Rusz tror kan stämma i Sverige också.

– Men jag tror också att många bestämmer sig för att hålla ihop. Att man gaddar ihop sig mot lågkonjunkturen. Det är lättare att vara två när det blåser hårt, säger hon.

Hon menar att det är viktigt att stödja varandra.

– Ibland är det lätt att glömma, men man behöver alltid peppa varandra. Det gäller att inte påverkas av allt negativt. Det gäller att se fördelarna i stället, att man kanske får med tid för varandra och kan satsa mer på förhållandet, säger hon.

Dyrt att skilja sig

Och att skilja sig under en lågkonjunktur är ingen bra idé. När bostadspriserna sjunkit kan det bli en dyr affär. En undersökning från förra året gjord av SE-banken visade att kostnaderna under en tioårsperiod för ett par med två barn blir nästan 1,5 miljoner kronor.

– Det som kan vara bra med att folk väntar med att skilja sig är att man får ett tillfälle att upptäcka varandra på nytt och en möjlighet att hitta tillbaka till varandra, säger Eva Rusz.

Samtidigt menar hon att det är lätt att smittas av mediernas ”svarta” rapportering kring lågkonjunkturen.

– Jag var själv med 1992, när man slog upp tidningen var det bara svarta nyheter. Ibland kanske man ska låta bli att läsa tidningen eller bara koncentrera sig på de goda nyheterna. Som kronprinsessan Victorias och Daniel Westlings förlovning. Vi behöver mer goda nyheter.

– Ett tips är att varje vecka ha ett samtal med sin partner, det gäller att tillsammans vakta tankarna och att inte någon dras med i det negativa.

Färre födslar i lågkonjunktur

Babyboomen är över. När arbetslösheten ökar väljer fler att inte skaffa barn.

Förra året låg barnafödandet i Sverige på 1,91 barn per kvinna. Den högsta siffran sen länge. Och trots alla kända människor som väntar barn just nu är babyboomen över. Det spår Lotta Persson, demograf på Statistiska centralbyrån, SCB.

– Under en lågkonjunktur väljer många att studera och det föds färre barn, säger hon.

Födslar i konjunkturen

Flera studier visar att barnafödandet och konjunktur hänger ihop. I samband med lågkonjunkturen i början på 1990-talet föll siffrorna kraftigt.

– Då föll det till 1,5 barn per kvinna, så lågt har det aldrig varit förut, säger Lotta Persson.

Samtidigt står fortfarande många unga utanför arbetsmarknaden. Och just arbete är en nyckel till att föda barn.

Att effekten skulle bli motsatt när folk väljer bort restaurang- och biobesök och är hemma med mer tid för varandra tror inte Lotta Persson.

– Vi tacklar inte krisen på det sättet, några såna tendenser har inte funnits tidigare.

Martin Gustafsson