”Hålla i armen funkar”

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-08-08

Var går gränsen för aga? Psykolog Malin Alfvén har svaren

rösten räcker Nichlas Grönlund och hans dotter Emmy, 20 månader, här i Rosenlundsparken i Stockholm, har än så länge inte haft några stora dispyter. ”Om det uppstår en konflikt räcker det ofta att höja rösten lite”, berättar han. Nichlas tycker det är bisarrt att Nya Zeeland nu folkomröstar om att ta bort förbudet mot barnaga.

”Klart jag ska få daska mitt barn i rumpan.”

Det tycker åtta av tio i Nya Zeeland, som nu röstar om att barnaga återigen ska bli tillåtet.

Och många av Wendelas läsare håller med.

Aldrig aga Gunilla Söderström gillar tydliga regler och tror att det ger sonen Sebastian, 18 månader, trygghet. Våld eller ens hot om våld tycker hon är förkastligt.

– Det är ganska vanligt att man som förälder får såna impulser, men våld är ­oacceptabelt, säger barn- och föräldrapsykologen Malin Alfvén.

I år är det 30 år sedan barn­aga förbjöds i Sverige, men fortfarande händer det att föräldrar går överstyr.

– Man får inte slå över­huvudtaget. Att ta tag i barnet, titta det i ögonen hålla i och säga till är en helt annan sak. Det gäller att visa att något inte är okej snabbt, säger Malin Alfvén.

En metod 28-årige Nichlas Grönlund, pappa till Emmy, 20 månader, tycker är bra.

– Oftast räcker det med att jag höjer rösten lite så lyssnar hon. Att sätta sig bredvid och hålla i armen funkar också, säger han.

”Prata efter konflikten”

Malin Alfvén menar att svenska föräldrar har kravet på sig att vara tålmodiga

Malin Alfvén.

och prata mycket med sina barn. Något som i sig är bra, men som fungerar dåligt mitt i konflikten.

– Att först pedagogiskt försöka förklara och argumentera för att efter en stund bli arg och ryta till eller tappa humöret fullständigt fungerar ofta inte. Ta diskussionen efteråt när det lugnat ner sig.

”Tydlighet bra”

Tvåbarnsmamman Gunilla Söderström, 41, förespråkar också tydlighet. Med sig har hon sprallige sonen Sebastian, 18 månader. Hon har också en dotter på 16 år.

– Det är viktigt med tydliga ramar för att barn inte ska bli vilsna. Jag tror på att sätta gränser tidigt och inte komma med tomma hot, annars är det lätt att hamna i hotfällan. Att hota med våld är helt oacceptabelt, det blir ju dessutom verkningslöst då man inte genomför det.

Hon är just hemkommen från en utlandssemester i södra Europa där hon såg flera exempel på en i Sverige olaglig fysisk uppfostran.

– Du får inte slåss, sa en kvinna till sin son. Men sen klipper hon till barnet. Var finns logiken?

Nya Zeeland kan riva upp förbudet mot barnaga

Barnaga förbjöds i Nya Zeeland 2007, men enligt färska siffror tycker 83 procent av invånarna att förbudet bör hävas.

Nu folkomröstar man om att återinföra rätten att slå sina barn.

Helena Lindström.

– Väldigt många anser att det helt enkelt är den bästa metoden att tillrättavisa sina barn, säger frilansjournalisten Helena Linström, som bor i Auckland.

Folkomröstningen avslutas den 21 augusti och är rådgivande, inte bindande.

– Jag tror att det som gör att de flesta vill rösta emot lagen är att de anser att det inte är en fråga som staten ska lägga sig i. Många undrar också hur lagen egentligen ska tillämpas i praktiken, säger Helena Lindström.

Följ ämnen i artikeln