”Vart tog alla skitjobb vägen?”
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2011-02-08
Åsa Erlandson växte upp i en värld där vilken 16-åring som helst kunde skaffa jobb på en dag
Som jag har funderat på ungdomsarbetslösheten! Är det verkligen möjligt att det inte finns några jobb alls att ta, att hela Sverige redan skulle vara rent (färdigstädat), blankt (färdigdiskat) och kartlagt (telefonintervjuare)? Att det inte ens finns några fimpar kvar på gatan att gå runt och plocka i en självlysande reflexväst?
Jag växte upp en i en värld där vilken 16-åring som helst kunde ta fram Gula Sidorna, slå upp kategorin ”skitjobb” och slå en signal.
Sedan var det bara att ge sig ut med svabben i någon ödslig korridor dagen efter, eller sätta klockan på 05.30 för att rensa sill under sommarlovet. Det var inte kul, välbetalt eller snyggt – efter en vecka såg händerna ut som mormors. Men det var åtminstone ett jobb.
Så det tydligen inte längre för någon sitter på höga hästar. Och jag vet inte vem det är: Ungdomarna säger att arbetsgivarna har för höga krav. Det krävs arbetslivserfarenhet för allting, till och med om man bara vill cykla runt och dela ut reklam. Uppgivna tonåringar visar sin fem centimeter tjocka bunt med hoppfulla brev och avslag: ”Tack för din ansökan.”
Arbetsgivarna kontrar med att beskriva läget som taget ur teveserien ”Ung och bortskämd”, dagens unga genomgår en försenad pubertet och vill hellre leka än jobba. Varje gång jag är på Wayne’s Coffee är jag beredd att skriva under på det. Sist lade tonårsbruden i kassan ifrån sig mobilen med en suck och orden ”nej fan inte nu igen” när det kom gäster.
Men det är stora generaliseringar vi snackar här och själv vill jag ha hårda fakta innan jag är beredd att döma ut någon, vare sig det är ”bortskämda pubbeungar”, ”vabbande småbarnsföräldrar” eller ”trötta 50-plussare” som är i skottlinjen.
Till dess håller jag tummarna för att alla ungdomar ska inse att jobb inte är något man får utan något man skaffar sig. I jobbsökarbranschen är bristande uppfinningsrikedom ett större problem än lathet så ring runt! Knacka på! Tjata! Använd fantasin istället för Arbetsförmedlingen. Och sänk kraven, det kallas skitjobb av en anledning.
Arbetsgivarna å sin sida borde komma ner på jorden och skaffa sig en mer realistisk syn på sin verksamhet och vad som krävs för att klara den. Att det till exempel inte krävs mer än två händer och dåligt luktsinne för att klara av att langa deras svettiga burgare över kassadisken.
