Därför delar vi inte på föräldraförsäkringen

Helena Utter

Rapport från TCO: Stor skillnad mellan teori och praktik

I teorin tycker en majoritet av de unga svenskarna att det är viktigt att dela lika på föräldraledigheten.

I praktiken delas tiden hemma med barn väldigt ojämnt.

– Det är hoppfullt att svenskar vill ha jämställdhet. Men vägen dit är full av hinder, säger sociologen Anne Grönlund.

När fackförbundet TCO lät fråga drygt 7000 svenskar mellan 20 och 35 år svarade 57 procent av männen och 60 procent av kvinnorna att det är mycket eller ganska viktigt att dela lika på föräldraledigheten.

Men när det kommer till det faktiska egna valet är mönstret ett helt annat.

Närmare 90 procent av kvinnorna i gruppen har varit hemma i 6 månader eller mer med barn, mot bara 12 procent av männen.

Anne Grönlund, docent i sociologi vid Umeå universitet, känner igen mönstret från tidigare forskning.

– När man ska omsätta sina tankar i vardagen så möter det väldigt stora hinder. Och slutresultatet blir att det blir väldigt ojämställt.

Känslomässiga hinder

Dels finns det konkreta, ofta ekonomiska, hinder. Eftersom män i regel tjänar mer än kvinnor förlorar de också mer på att vara hemma från jobbet.

– Dessutom finns mer känslomässiga hinder. Kvinnor förväntas bete sig på ett visst sätt, och män på ett annat. Det kan till exempel vara svårare för en man att begära föräldraledigt på sin arbetsplats, säger Anne Grönlund.

En annan orsak tror hon är att många par aldrig diskuterar hur de egentligen vill ha det.

– Det har man också kunnat se i forskning att även stora beslut i familjen ofta bygger på icke-beslut. Allting rullar på, det går på autopilot. Han tänker ”hon vill nog vara hemma” och hon tänker ”han verkar inte så intresserad”. Och så blir det så, säger Anne Grönlund.

Prata innan barnen kommer

Många par upplever sig också som jämställda – och tror att föräldraledighetens fördelning inte kommer ändra på det. Men där, menar Anne Grönlund, kan man gå i en fälla.

– Fördelningen av till exempel hushållssysslor blir skev när första barnet kommer. Och det har man kunnat se att det rättar inte till sig sedan. Männen får ett försprång i karriären och gapet ökar. Det gör det ännu svårare när andra barnet kommer.

Anne Grönlunds råd är att försöka prata om och planera hur föräldradagarna ska fördelas – innan barnen kommer. Hon önskar också att ämnet kunde tas upp av barnmorskor på föräldrautbildningar.

– På det politiska planet tror jag att det krävs någon typ av kvotering, det räcker inte med två månader som idag. Att höja inkomsttaket i föräldraförsäkringen hjälper kanske lite. Men det löser inte hela problemet. Vilket bevisas av att de som delar mest jämställt är högutbildade pappor, trots att de förlorar mest ekonomiskt på det, säger Anne Grönlund.