”Man kan vara en familj på så många olika sätt”
Publicerad 2013-08-10
Emma Hamberg tycker det bästa som finns är att ge och få hjälp
I Emma Hambergs romaner vimlar det av karaktärer som startar på ny kula.
- Andemeningen är att våga bryta mönster och skita i vad andra tycker. Jag lever själv ganska okonventionellt.
Bilden av Emma Hamberg är lika feelgoodmysig som hennes böcker: Rosigt leende, glad och genomtrevlig. Och ja - det verkar faktiskt vara på riktigt. Särskilt denna strålande sommardag när hon bjuder på kaffe i trädgården, avslappnad och pratsam, med katten Bertil mjukt omkringstrykande.
Hon säger det till och med själv:
- Jo, den där bilden stämmer faktiskt. Jag är inte happylucky jämt, men jag har en positiv livsinställning. Jag är en jättekänslomänniska som kan gråta och vara ledsen, men har lätt att få ur mig det.
Så vad gör du om du vaknar en morgon och allt känns eländigt?
- Ja, då är det så. Det är bara att gå upp och snyta sig och sätta igång.
Vardagen raserades
I hennes nya roman ”Larma, släcka, rädda i Rosengädda” går flera personer genom svåra vändpunkter i sina liv. En blir ofriviligt gravid, en annan får ångest av sin ensamhet. Men i Emma Hambergs romaner blir slutet alltid gott.
- För varje kris lär man känna sig själv lite bättre. Man får mer empati och blir en bättre människa.
Det kan låta klyschigt. Men Emma Hamberg vet vad hon talar om. Efter en svår virussjukdom för sju år sedan fick hennes man Agi hjärnskador. Hela vardagen raserades och inget blev sig likt.
- Vi har gått igenom alla krisens faser och har fått välja varandra om och om igen. Jag har lärt mig tålamod, medkänsla och att leva mer för dagen.
Hon berättar att det efter sjukdomen var dags att inse att de inte längre var någon ”vanlig” familj - något hon i och för sig aldrig strävat efter. Tvärtom berättar hon att hon ”älskar brokiga familjer som gör egna val”.
Kärnfamiljen ändras
Det är precis vad som händer i romanen: Där bildas en annorlunda, färgstark familj. Här finns till exempel två pappor till ett nyfött barn.
- Jag ville slå ett slag för att man kan vara en familj på så många olika sätt. Vänner kan också vara familj, så har vi det hos oss. En barndomsvän till min man är här och lagar mat varje vecka, och jag har en kompis som blivit min syster. Agi har ju assistent, så det är jämt människor hemma hos oss, det har blivit naturligt.
- Jag tror att om femtio år så kommer man att se på den vanliga kärnfamiljen som instängd och utestängande. Vi behöver slänga bort en del av vår integritet, kontrollbehov och vår ytlighetsfinish.
Var går gränsen för när en vän blir som en i familjen?
- När man finns där för varandra i ur och skur. När man räddar varandra. Att ge och få hjälp är det bästa som finns.
Många bollar i luften
Emma Hamberg skriver nu på den uppföljande romanen. Hon har dessutom nyligen lagt till programledare (för Go´kväll i (SVT) i sitt CV, och hon har gett sig på både kokböcker, chefskap och föredragshållande.
- Jag är modig i yrkeslivet. Tyvärr är jag mycket mer försiktig i mina nära relationer. Konflikter kan göra mig helt förstörd och jag kan tassa på tå och strunta i mig själv för att andra ska må bra. Alla har vi något som vi är rädda för och behöver förändra.
Vet mer
Namn: Emma Hamberg.
Ålder: 42 år.
Yrke: Författare, programledare för ”Go´kväll” i SVT.
Familj: Man, tre döttrar: tvillingar, 15 år, en dotter 9 år.
Bakgrund: Tecknat serie för Veckorevyn, var chefredaktör där 2000-2001, skrivit ungdomsböcker, kokböcker och romaner. Den nya är en fortsättning på ”Rosengädda nästa!”.
Bostad: Villa i Norrviken utanför Stockholm.
Favoritförfattare: Just nu Caitlin Moran.
Läser just nu: ”Morantologi” av Caitlin Moran.
Aktuell: Med ”Larma, släcka, rädda i Rosengädda” (Piratförlaget). I september kommer ”Världens bästa kladdkakor!” ihop med Anette Rosvall.
Fråga från
- ”Konsten att vara kvinna” av Caitlin Moran. Den är innerlig feelgood på det viset att jag mår så bra när jag läser den, jag vill även göra gott, jag tror gott om framtiden och jag skrattar mig mjuk och god.