”Jag mesar hellre bebisen fördärvad än att fulvänta”
Malin Wollin: Se upp för den franska våren!
Se upp för den franska våren!
2011 kom boken ”Tigermamman” av den amerikansk-kinesiska författaren Amy Chua som tyckte att föräldrar i väst mesade. Barn skulle drillas hårt. Visst var det viktigt att barnen blev lyckliga men om de blev för lyckliga stod det i vägen för framgång och karriär. Märk väl att detta är min högst kreativa och oerhört fantasifulla analys av boken då jag inte har läst den.
Om man måste välja så har man väl hellre ett lyckligt outbildat barn som bor kvar i mammas källare köande till släppet av senaste GTA än en slipad samt sönderstressad vd som inte kan njuta av tillvaron, eller?
Men Amys bok (jag har fortfarande inte läst den) kan säkert fungera som diskussionsunderlag.
Och nu kommer fransoserna in från söder med full styrka.
Tydligen ska vi inte komma till barnen så fort de skriker. Barn mår tydligen bra av att få vänta på sina föräldrar. Sådant brukar ju emellertid lösa sig naturligt då man som förälder ofta sitter fast i något. Men tydligen ska man då fulvänta bakom ett hörn så att barnet ”får lära sig”.
Enligt Naturvårdsverket kastar svenska hushåll 670 000 ton mat i soporna per år, så när det kommer en bok som heter ”Franska barn kastar inte mat” blir jag milt uttryckt nyfiken.
Men så ser jag siffrorna om att 67 procent av de franska föräldrarna agar sina barn och då skrapar jag hellre ner åttatusen orörda potäter i soporna.
Och nu gråter min bebis så då ska jag gå de tjugo stegen till hans rum och mesa honom fördärvad.