Hur ofta "vobbar" du?
Publicerad 2012-03-26
Ny undersökning: Allt fler tar med sig jobbet hem när de vårdar sjukt barn. Bra eller dåligt?
"Vobba" har blivit det nya vabba.
Det blir allt vanligare att anställda tar med sig jobbet hem när de egentligen ska ägna sig åt att snyta snoriga barn.
– Om det sker systematiskt finns en risk att barnet blir åsidosatt, säger psykolog Bodil Wennberg.
Hälften av tjänstemännen med barn under 16 år vobbar, det vill säga jobbar när de vabbar (vab=vård av sjukt barn).
Anledningen är att de inte har någon att lämna över sina arbetsuppgifter till, visar en undersökning som fackförbundet Unionen låtit genomföra.
Men karriärcoachen Nina Jansdotter ser inget negativt med att jobba hemifrån samtidigt som man tröstar febriga barn.
– För många är arbetet en livsstil och för dem är det naturligtvis skönt att kunna sitta hemma och jobba och slippa bli frustrerade över att allt ligger och väntar på dem när de kommer tillbaka till sin arbetsplats. I dag finns alla möjligheter att kombinera jobb och fritid genom att vi jämt är uppkopplade och nåbara, säger hon.
Drygt var tredje tjänsteman i undersökningen kände dåligt samvete för att de var hemma och vårdade sjuka barn istället för att vara på arbetet.
– Jag tror att de tänker att det blir sura miner på jobbet när man är hemma och vabbar. Många är nog rädda för att möjligheterna att göra karriär minskar om man inte är på jobbet jämt, säger Nina Jansdotter.
"Det är en lättnad för många tjänstemän att faktiskt kunna jobba några timmar mellan febertermometern och sagostunden", säger Unionens pr-chef Åsa Märs i ett pressmeddelande.
Psykologen Bodil Wennberg ser inga stora risker med "vobbningen" – om det inte sker för ofta.
– Det är naturligtvis inte bra att jobba hemma om föräldern inte i första hand har barnens bästa i åtanke och man bör inte göra det jämt. Men i perioder då det är mycket på jobbet, ser jag ingen fara för att barnet ska ta skada av att mamman eller pappan jobbar hemifrån tillfälligtvis, säger Bodil Wennberg.
Barnpsykologen Eva Mari Köhler är inne på samma linje.
– Det går utmärkt att göra båda delarna. Föräldrar har jobbat och samtidigt tagit hand om sjuka barn i århundraden och det har fungerat alldeles utmärkt. Det går att vara positiv och stimulerande för ett sjukt barn fast man jobbar. Så länge man inte struntar i barnet är det inga problem alls, säger hon.
Det är vanligare att storstadsbor vobbar medan tjänstemän i glesbygden nästan aldrig gör det, enligt undersökningen där Unionen låtit Novus genomföra webbaserade intervjuer med 1 000 tjänstemän i privat sektor, med barn upp till 16 år.
Katarina Arnstad Elmblad