Ny forskning: Att leka håller hjärnan i trim
Publicerad 2014-07-08
Ingrid Djurberg: ”Barnbarnen håller mig frisk”
Nu är det bevisat: Barnbarn gör mor- och farföräldrar smartare. Ny forskning från Australien visar att den kognitiva förmågan hos äldre förbättras av social samvaro med barn.
– Mina älskade barnbarn får mig att hålla igång och må bra, säger mormor Ingrid Djurberg, 72.
Hon kallar dem sina små ”entusiaster” och säger att favoritleken just nu heter ”vargen och grisen”.
– Då jagar vi varandra runt matsalsbordet. Det är jätteroligt och bra för mig, då får jag röra på mig och blir inte så tjock, skrattar Ingrid som är mormor till fem barn.
– Utan dem skulle jag nog klättra på väggarna, fortsätter hon. Det är ju så värdefullt att få ha små och kloka människor i sitt liv.
Bättre resultat i tester
Och Ingrid Djurberg har rätt. Enligt den australiska studien, som nyligen publicerades i forskningstidskriften Menopause, presterar mor- och farföräldrar som passar sina barnbarn betydligt bättre i kognitiva tester jämfört med dem som inte umgås med sina barnbarn.
Tidigare studier har visat att det är nyttigt för äldre att få ingå i ett socialt sammanhang men barnbarns specifika betydelse har varit okänd – fram tills nu.
För Ingrid Djurberg är det dock ingen nyhet. Hon är diabetiker, har hjärtfel och för två år sedan drabbades hon av cancer.
– Men nu mår jag bra. Och jag är ganska säker på att relationen till mina barnbarn har bidragit till det. Jag sätter mig inte ner och tänker på att jag är sjuk. Jag leker kurragömma med yngsta barnbarnet i stället.
Vad är roligast att göra tillsammans?
– Jag älskar att leka! Men vi pratar också
mycket, skrattar och läser. Jag vill att barnen ska må bra och känna sig trygga och lugna.
Hämtar på förskolan
Ingrid Djurberg hämtar ofta yngsta barnbarnet på förskolan och nu i sommar följer flera av dem med till sommarhuset vid Österlen.
– Barnbarnen ger mig mening med livet, jag känner att jag får återuppleva min egen barndom genom dem. När vi inte ses för jag böcker över deras liv och skriver ner små roliga saker som de säger och gör. Det är väldigt roligt.
Närhet mellan generationer – nyckel till välbefinnande
Att få känna sig behövd på ålderns höst minskar risken för både fysiska och psykiska besvär.
Det menar Elisabet Cedersund, professor i äldre och åldrande på Linköpings universitet.
– Att få ta del av en ny människas liv och få göra nytta betyder mycket för hälsan.
Det
australiska forskningsresultatet förvånar inte Elisabeth Cedersund. Enligt henne är närhet generationerna emellan en nyckel till välbefinnande – både för barn och mor- och farföräldrar.
– Genom barnbarn får äldre en känsla av att vara viktiga och behövda igen. Den äldre kan dessutom erbjuda klokskap och livserfarenhet som är till nytta för ett barn.
En svensk avhandling av forskaren Magnus Broström visar bland annat att äldre har lättare att prata med barnbarn om sin syn på livets slutskede, än de har med sina egna barn, berättar Elisabet Cedersund, och förklarar varför:
Ensamhet vanligt
– Vuxna barn vill inte att deras föräldrar ska oroa sig för döden. Det kan göra att den äldre, som ju faktiskt funderar på de här sakerna, känner att de inte vill prata med sina barn. Ett barnbarn tycker redan från början att mormor är gammal, så det blir inte lika hotfullt att mötas i den här typen av frågor.
Ensamhet bland äldre är annars ett vanligt problem som kan försämra hälsan. Elisabeth Cedersund som forskar kring frågan menar att ideella föreningar fyller en viktig funktion för äldre som inte har stora nätverk.
– Att barnbarn också får äldre att må bra är ju inte så konstigt. Jag tror även att betydelsen av släktskap är viktig. Att få följa en alldeles ny familjemedlem genom livet upplevs ofta som fantastiskt. Vänner kan ju försvinna, men relationen till barnbarnen är förhoppningsvis bestående.
Däremot ska mellangenerationen vara försiktig med att kräva barnpassning av sina föräldrar för ofta, menar hon:
Gränser för orken
– Det finns en gräns för hur mycket en äldre person orkar med och man kan inte lägga över ansvaret för barnen på mormor eller farmor.
Den nya forskningen styrker Elisabet Cedersunds tes. Resultatet av de kognitiva testerna visar nämligen att mormor blev smartare av umgänge med barnbarnen om det skedde en dag i veckan. Mor- och farföräldrar som passade sina barnbarn fem eller fler dagar i veckan presterade däremot sämre.
16 svenskar har fler än 50 barnbarn
Hälften av alla mor- och farföräldrar har något av sina barnbarn boende på nära håll. Vanligast är det i Stockholms- och Göteborgsområdena.
Bland män och kvinnor över 70 år har omkring åtta av tio minst ett barnbarn. Två tredjedelar av de som inte har några barnbarn vid den här åldern har inte heller några egna barn.
Kvinnor får i genomsnitt sitt första barnbarn tidigare än män. Av dagens mor- och farföräldrar var kvinnor i genomsnitt 50,9 år då första barnbarnet föddes, medan män i genomsnitt var 53,5 år. Vid 58 års ålder har hälften av kvinnorna i Sverige fått barnbarn. Motsvarande ålder för män är 61 år.
Svenska mor- och farföräldrar har i genomsnitt 3,8 barnbarn.
De flesta har mellan 1 och 5 barnbarn. Bara omkring 2 procent har 11 barnbarn eller fler.
År 2013 fanns det 16 personer som hade 50 eller flera barnbarn.
Fakta: Statistiska centralbyrån