”Ibland fick jag knacka på hos grannen och be om hjälp”

Beatrice Ask är minister och ensamstående mamma

Hon växte upp med en ensam mamma.

Och blev själv ensam med två söner.

– Jag vet att det är tufft för ensamstående på marginalen, säger justitieminister Beatrice Ask.

helskärm

Nu lever hon inte på marginalen längre. Beatrice Ask, 53, har haft riksdagslön under större delen av sitt liv. Och i dag bor bara en av sönerna hemma, 16-årige Stefan, den äldsta sonen Victor, 26, är utflyttad.

Men hon växte upp på en frisersalong i Sveg på sextiotalet där mamman slet för att få ihop ekonomin till sig och döttrarna.

– Jag minns att mamma sa att 'nu har vi tio kronor och det är vad vi har'. Vi hyrde en tvåa och hade ingen telefon.

Ammade i schamponeringen

Beatrices mamma blev föräldralös tidigt när mamman dog i tbc. Femton år gammal tog hon jobb som hårfrisörska, fyra år senare föddes Beatrice.

– Mamma ammade mig i schamponeringen. Hon lärde mig att alltid vara artig, så att ingen kunde kritisera det i alla fall. Hon var alltid rädd för barnavårdsnämnden som kom och ställde en massa frågor.

När Beatrice själv blev ensam med sin första son oroade hon sig aldrig. Men det fanns andra som bekymrade sig. Särskilt när hon födde sin andra son, vars pappa inte bodde i Stockholm.

– Det blev ett himla liv. Folk tyckte att jag var en dålig förebild för kvinnor eftersom jag gick tillbaka till skolministerjobbet så snabbt, men är man minister så är man ju det.

Knacka på hos grannar

Personligen har det tuffaste varit att kombinera jobb och barn. Som när dagis plötsligt stänger för planeringsdag.

– Det drar ju undan mattan för många mammor som jobbar dygnet runt och inte orkar bråka. En gång gick jag i taket och hotade med att gå till stadsdelsförvaltningen och protestera, då fick de ordna annan barnomsorg. Men jag har också löst det genom att knacka på hos grannar som jag inte känt alls och be om hjälp. Det brukar ordna sig.

Barnpusslet har lagts tillrätta med barnflickor och att barnen följt med överallt. Sönerna har sett fler partistämmor än de flesta politiker.

– Hittills har de inte skrivit några memoarer om sin ”hemska” barndom. Jag tror att de känner att jag funnits där. En gång sa min son efter en tillställning, ”jag förstår inte varför alla tror att du är så himla intresserad av att prata politik, mamma”, det tar jag som ett bra betyg.

”Snedsits för ensamstående”

Hon är väl medveten om ensamma mammors svåra ekonomi.

– Väldigt många ensamstående föräldrar lever på existensminimum och på marginalen. Dels för att skattesystemet har varit så konstruerat att om man jobbar mer så sänks bostadsbidraget eller något annat. Vad de än gör så förlorar de. Med jobbskatteavdraget förlorar man mindre men det är fortfarande en snedsits för ensamstående, riktigt bra blir det inte.

Hon tycker att föräldrarna själva ska komma överens om underhållet men medger att underhållsstödet är lågt.

– Man möter ju personer som tror att det är något mammabidrag. De där pengarna räcker ju knappt till dagisavgiften. Om man räknar ut vad det kostar att ha barn så kan man inte påstå att det ligger högt.

Gärna fler barn

Skulle du ändå rekommendera någon att bli ensamstående mamma?

– Ja, om det är det enda sättet att få barn så. Jag kan inte tänka mig ett liv utan barn. Att bli ensamstående är ju inget aktivt val, utan något som blir, livet ställer till det ibland. Men det är ingen katastrof, de flesta får det att funka.

Skulle du till och med vilja ha fler barn?

– Ja, absolut! Nu gör ju den tekniska utvecklingen det möjligt, även om man väl någonstans får dra gränsen. Jag skulle inte dra mig ett ögonblick om att få fler barn. För även om det är jobbigt att vara ensam mamma, så är det fantastiskt också.