Ätstörning hos gravida allt vanligare

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2007-11-09

Nytt projekt ska kartlägga omfattningen och hitta behandlingsmetoder

Ätstörningar bland gravida och nyförlösta kvinnor är ett växande problem.

– Det finns en oerhörd frustration och oro bland kvinnorna över att kroppen växer, säger Anita Hägglund som driver stödgrupper på Stockholms Centrum för Ätstörningar till Dagens Nyheter.

– Det finns till och med de som tycker att de ser så hemska och groteska ut under graviditeten att de säger att de förstår om deras män lämnar dem, fortsätter Anita Hägglund.

Hon har tillsammans med Björn Olaussen jobbat med problematiken under fyra år och driver stödgrupper på Stockholms Centrum för Ätstörningar, SCÄ.

Även på andra instanser för ätstörningar har efterfrågan på hjälp och stöd bara ökat och allt fler barnmorskor kontaktar SCÄ för vägledning om hur de ska ta hand om problemen, skriver Dagens Nyheter.

Många kvinnor har levt med en ätstörning innan de blev gravida och då lärt sig att genom sjukdomen kontrollera sin kropp. När de sedan blir gravida försvinner kontrollen och det är lätt att få ett återfall.

– För en del kvinnor är det skambetonat att få ett återfall, och många gånger är det svårt att ta steget till att erkänna återfallet. Därför är det viktigt att visa de här kvinnorna de inte är ensamma med problemet, säger David Clinton, forskningsansvarig på Kunskapscentrum för ätstörningar som nu ska kartlägga ätstörningsproblematiken, till Dagens Nyheter.

Så kan du hjälpa:

Misstänker du att en vän eller anhörig lider av anorexi? Riksföreningen anorexi/bulimi-kontakt ger följande råd:

Håll dig uppmärksam på tidiga signaler, som om din familjemedlem eller kompis förändrar sitt matmönster, drar ner på eller utesluter fett och socker och tackar nej till saker som hon eller han tidigare tyckt om. Ett tidigt tecken kan vara ett ökat intresse för matlagning och vanligt kan vara att utesluta kött från kosten. Överdrivet motionerande kan vara ett annat tecken på en begynnande ätstörning.

Konfrontera problemen. Presentera din oro på ett kärleksfullt sätt. Skuldbelägg inte. Den som är sjuk kanske förnekar problemen eller blir arg. Ta inte ilskan personligt. Varje person som konfronterar den sjuka sår ett frö till förändring.

Visa att du bryr dig. Fråga hur personen mår – utan att kommentera matintaget, vikten och kroppen.

Kräv inte viktökning eller förändrat ätbeteende. Kritisera inte din närstående utan visa istället att du finns där om hon/han vill berätta om problemen.

Försök inte bli terapeut till din familjemedlem eller kompis. Hjälp i stället henne eller honom till professionell behandling – kontakta sjukvården där du bor för att få hjälp. Se också till att du får hjälp och stöd. Det är viktigt att ha någon utomstående att prata med.

Fråga den som lider hur hon eller han vill ha hjälp av dig. Vissa tar själva helt ansvar för maten medan andra vill ha stöd vid matsituationen och att någon talar om hur stora portioner de ska ha.

Gå inte "på tå" för den som är sjuk. Var så ärlig du kan. Visa dina känslor men anklaga inte.

Källa: Riksföreningen Anorexi/bulimi-kontakt

Följ ämnen i artikeln