Min arbetsgivare hotar och skäller ut mig

Gravida och föräldralediga läsares egna berättelser

Ett gapskratt i ansiktet

När jag blev gravid (2000) fick jag ett gapskratt i ansiktet när det var dags för det årliga lönesamtalet. Personalchefen ansåg att jag inte hade något mer att bidra med till verksamheten.

Har heller inte fått någon lönejustering under föräldraledigheten. Min tjänst har gjorts om så

när jag kommer tillbaka är jag pappersvändare istället för nätverkstekniker och min manlige vikarie är

naturligtvis kvar som nätverkstekniker.

Har fått veta att man måste vara "disponibel" för

företaget 24 timmar om dygnet för att få vara nätverkstekniker och det kan ju inte en mamma vara.

Sånt är livet!!

Ann

Jag hotas av min arbetsgivare

Från det jag blev gravid och berättade det för min arbetsgivare har han hela tiden hotat att sparka mig. I 40 minuter blev jag utskälld och inte ens ett grattis...

Han berättade för de anställda i företaget hur jag kunde vara så "jävla dum" att gå och bli gravid.

Blev sjukskriven i vecka 25 men förmådde mig inte att vara hemma på grund av att chefen "behövde" mig där.

Jag jobbade till och med v.38.

Han hotade hela tiden att anställa någon annan om jag inte kunde finna mig på plats. Inte direkt i dem hårda orden men tillräckligt bra för att jag skulle förstå att det var det han menade.

Jag har åkt fram och tillbaka på jobbet sen min son var 3 veckor och inte ens ett tack för att jag ställer upp. Gnäller på mig bakom ryggen till mina arbetskamrater ath han ska "fan att se till att han har personal på jobbet".

Har sagt att jag snart kommer tillbaka men jag vill inte tillbaka – jag vill vara hemma med mitt barn. Men då har han sagt till min arbetskamrat att han ska säga upp mig. Det här är inte ens hälften av vad jag har fått utstått sedan jag blev gravid. Orkar inte dra in facket, vill bara därifrån. Det är så litet företag.

Känns som jag har prioriterat företaget och inte mitt barn, i hot om att mista jobbet. Mitt barn behöver sin mamma, men vad ska jag göra utan jobb?

"En deprimerad mor"

Gick ner till deltid och fick sparken

Jag blev far för lite drygt ett år sedan och när vår son var ca 6 månader gick jag ner på deltid (75%).

I och med att jag bara arbetade deltid blev jag inte aktuell för arbete i vissa projekt (jag arbetar som systemutvecklare) eftersom de krävde utvecklare på heltid. Jag tyckte inte att det spelade någon roll eftersom det gick att pussla ihop arbete på flera mindre projekt. Att det inte räckte till full beläggning kan förklaras med hur det ser ut i vår bransch nuförtiden. Men dålig beläggning gällde dock nästan alla och företaget har gått dåligt en tid nu.

Senast idag blev jag inkallad till chefen där jag blir meddelad om att jag och två andra på kontoret kommer att sägas upp. Detta har de kommit fram

till efter att de beslutat att bara behålla några större projekt. För att kunna säga upp mig och de två andra går de förbi LAS först-in-sist-ut-regel genom att påstå att bara de som tidigare arbetat i de större projekten ska vara kvar. Detta trots att det är systemutvecklingsarbete som likaväl jag skulle kunna utföra med en kortare introduktionsperiod. Några av dessa projekt är för övrigt några av de som jag tidigare inte var aktuell för eftersom jag var föräldraledig deltid.

Jag tycker att jag på grund av min föräldraledighet i slutändan blir av med arbetet och kommer att ta upp detta i förhandlingarna som nu följer.

Ville bara meddela min berättelse om företagens attityd till föräldraledighet.

Mattias

Uppsagd i åttonde månaden

Jag blev uppsagd från mitt jobb när jag var i åttonde månaden. De sa att det var pga arbetsbrist men jag vet att det var för att jag var gravid.

Mitt fackförbund tyckte att de var ”taktiska” och de tyckte också att det var otroligt dåligt att de gjorde på det sättet. Jag kände mig maktlös för det är ju så stort att få barn och då vill man kanske inte gå och oroa sig för att man inte har ett jobb att komma tillbaka till.

Jag anser att lagen borde ändras så att det är lättare att fälla dessa arbetsgivare i en domstol. När jag sökte jobb efter mammaledigheten så var det väldigt svårt att få något eftersom jag har småbarn men nu har jag fått ett jobb som jag hoppas få behålla i alla fall.

Malin

Sparkad pga ”oreda i pärmarna”

När jag väntade mitt första barn (-95) var jag provanställd i en affär och alla var nöjda och belåtna med mig ända tills vi skulle ha utvecklingssamtal inför min kommande tillsvidaranställning. De frågade mig då om hur framtiden och barn såg ut för oss. Hade då precis upptäckt att jag var gravid och ville/kunde inte ljuga utan berättade den glada nyheten.

Dagen efter vårt samtal fick jag veta att jag inte kunde få fortsätta att arbeta hos dem pga ”att jag hade sådan oreda i pärmarna”?!

Det var min historia som dock slutade lyckligt med en ny anställning inom tre veckor hos en betydligt mer tolerant arbetsgivare.

Monica

Fanns ingen plats när jag kom tillbaka

För min del handlade inte om diskriminering under graviditeten utan snarare efter.

Jag blev lovad att liknande arbetsuppgifter när jag kom tillbaka. När jag 14 månader senare kom tillbaka hade företaget ingenstans att placera mig. Det tog ca en vecka innan jag ens hade ett skrivbord att sitta vid. Jag blev runtskickad på olika avdelningar, där det behövdes hjälp.

Kan tilläggas att jag inte sen jag började -99 fått löneförhöjning. När jag tog upp det i våras undrade ledningen hur jag kunde med att begära det när

jag precis varit mammaledig!?

Nu ca nio månader senare sitter jag med liknande arbetsuppgifter som jag hade innan mammaledigheten men utan löneförhöjning. Mitt förtroende för företagit sjunkit till botten och arbetslusten också!

Tyvärr är man ju rädd för att bli gravid och vara hemma med sitt barn trots att det är barnen som är vår framtid. Sverige som ska vara så långt framme vad det gäller jämställdhet, har ju totalt misslyckats vad det gäller vår framtid barnen.

Victoria

Erbjöd jobb i Göteborg – fast jag bor i Stockholm

Jag har blivit uppsagd från min anställning som butikschef 2 månader efter att ha fått barn. Visserligen lägger de ner den butiken som jag var ansvarig för, men ägaren säger att han vill ha mig kvar fast han måste säga upp mig.

Eftersom jag enligt mitt avtal är anställd på alla deras butiker frågade jag om det var nödvändigt att säga upp mig. Då tyckte han att jag kunde få jobb i Göteborg fast jag bor i Stockholm. Hur ska man tolka det?

Under mitt samtal med ägaren där jag försökte att få honom att ändra sig om min uppsägning. Då sa han att man kan faktisk bli gravid igen, jag kanske inte ville jobba full tid (jag påpekade att jag inte hade tänkt jobba mindre).

Han berättade också att det hade hänt att någon hade

slutat efter att ha kommit tillbaks från mamma ledigheten. Då förstod jag att problemet var att jag nu hade fått barn.

Mvh Cyntia

Karin Carlsson