”Står vi på vågen så står vi inte på barrikaderna”
Uppdaterad 2013-10-11 | Publicerad 2013-08-29
Författaren Julia Skott vill göra upp med vår kroppsångest
5:2-dieten pryder löpsedlar, tv-tablån svämmar över av bantningsprogram och löploppen blir fullbokade direkt.
– Bantning har blivit så accepterat att det är ett normaltillstånd, säger författaren Julia Skott.
Författaren och journalisten Julia Skott drev tidigare sajten ”Kroppsbilder”.
– Jag brukar beskriva sajten som en digital simhall. Simhallen är ett av de få ställen där vi får se riktiga kroppar i varierande form. Men framför allt där vi får se aktiva kroppar, inte bara statiska bilder, säger hon.
Sajten visade läsarnas egna kroppsbilder och illustrerade hur olika kroppar kan se ut – även om de har samma BMI, ”body mass index”.
De här idealen är något Julia Skott skrivit om både före och efter sajten, och det ledde till slut fram till boken ”Kroppspanik: Fett, lögner och sjukt onödig ångest”.
Bara en kropp visas upp
Hälsa, träning och kost har blivit ett stort intresse för många.
– I vårt samhälle har bantning blivit så accepterat att det är ett normaltillstånd, något alla ska hålla på med, säger Julia Skott.
Vi står inne i en tidningsbutik i Gallerian i Stockholm och bläddrar bland glansiga magasin.
– Alla bilder och budskapen som följer med, att hälsosamma kroppar ska se ut på ett visst sätt, det är ändå bara en typ av kropp som visas upp, säger hon.
Julia Skott har själv räknat kalorier i omgångar. Hennes ”uppvaknande” kom när hon började läsa mer och mer, allt från träningsbloggar till forskningsrapporter. Och hon började undra vad som ligger bakom den konstanta krontrollen över mat.
– Till slut tänkte jag att det jag håller på med, det är inte rimligt.
5:2 är just nu den hetaste trenden på diethimlen. Den innebär att man ska äta som vanligt fem dagar i veckan och halvfasta två dagar.
– Det är självvald svält. När du är ung är det beteendet farligt, men när du är äldre så applåderas det, säger Julia Skott.
Hon tar som exempel de tips man får för att klara av fastedagarna, som att gå och lägga sig tidigt för att somna ifrån hungern.
– Det är precis så som anorektiker gör, det är inte ett sunt råd.
”Inte vi som ska ändras”
Med sin bok vill hon göra upp med vår syn på våra kroppar.
– Personligen så tror jag inte att man någonsin kommer över sina kroppsnojor helt. Men om man är medveten om strukturerna kan det bli lättare att förändra dem, för det är inte vi som ska ändras.
I boken betonar hon också vikten av att ifrågasätta all information som vi matas med.
- Det är sällan man själv som tjänar på att ha ångest över sin kropp, det är de som säljer tidningarna, kläderna och produkterna som tjänar på det.
Hon fortsätter:
– Det är otroligt mycket tid och själslig energi som vi lägger ner på att må dåligt. I boken skriver jag ”står vi på vågen så står vi inte på barrikaderna”. Det är lite skämtsamt men samtidigt är konstant bantning ett effektivt sätt att kontrollera kvinnor, att hålla dem ledsna och hungriga. Det vill jag ändra på.
Vad ska man göra då?
– Medier borde sluta skriva om kroppen som ett problem och sluta hetsa om dieter. Skriv om vad människor gör – inte hur de ser ut.
Vad har du för råd till alla som lider av kroppsidealen?
– Sluta banta. Det finns ingenting tråkigare än en person som bantar. Mat är det enda de tänker på och pratar om.
Julias tips: Så slipper du dina kroppsnojor
1
Tänk på kroppen som ett verktyg - inte som ett projekt.
2
Läs på. Det är lättare att ändra sitt tankemönster när man förstår varför man tänker som man gör.
3
Utmana dig själv. Testa att inte tala dömande om mat eller kroppar i en dag eller en vecka.