Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Jenny, Jennifer

”Han ville hinna träffa sin släkt – och åka gokart”

Publicerad 2013-03-14

Alexander, 14, visste att han skulle dö – då gjorde han en lista över alla saker han ville hinna göra

Alexander, 14 visste att han snart skulle dö.

Då gjorde han en lista på vad han ville hinna med.

– Det var ett bra sätt för honom att bearbeta sorgen och sjukdomen på, säger hans pappa Richard.

I USA har fenomenet med ”bucket lists” blivit stort – tremånader gamla Quinn Linzer är den senaste babyn i raden som uppmärksammats i amerikanska medier.

När hennes föräldrar fick veta att hon inte skulle överleva gjorde de en lista på 50 saker som de ville att Quinn skulle få göra under sitt liv.

Dottern skulle bland annat få bära brudklänning, leka med en hund och besöka ett Disney-land.

Och i England blev cancersjuka Alice Pyne, 17, rikskänd när hon bloggade om hur hon betade av sina sista önskningar.

Svenske Alexander, 14, hade bara en månad kvar att leva när han gjorde sin lista.

”Ville göra så mycket”

– För oss var det ett bra sätt att bearbeta sorgen och sjukdomen på, säger hans pappa Richard Jonsson.

Det var i samband med en resa till Paris, sponsrad av stiftelsen ”Min stora dag” som tanken att göra en ­önskelista väcktes hos cancersjuke Alexander.

– Han hade så mycket han ville göra, framför allt ville han hinna träffa hela sin ­familj och sina vänner, som bor runt om i Sverige. Han ville också åka gokart, ­berättar Richard.

Trots att Alexander hade så kort tid kvar hann han få alla sina önskningar uppfyllda.

– Helst av allt ville han själv åka runt och besöka släkt och vänner. I efterhand är jag oerhört tacksam för det. Tack vare Alexanders önskelista fick han och jag många timmar i bilen tillsammans och det gav oss tid att prata om viktiga saker som vi annars kanske inte pratat om, säger Richard.

Hjälpte flera

Mot slutet orkade Alexander inte med de långa resorna. I stället blev han inlagd på sjukhus och fick sitt sista viktiga besök, dagen innan han somnade in.

I efterhand menar Richard att listan inte bara fyllde en viktig funktion för Alexander – den fick även alla som stod honom nära att engagera sig och agera.

– Listan hjälpte oss att göra positiva saker för honom i stället för att bara försjunka i sorg. Mitt i allt det jobbiga fanns det plötsligt något viktigt att fokusera på och arbeta för. Det blev nog en slags terapi.

Richard tror däremot inte att ”bucket lists” är bra för alla. Önskan om att vilja göra en lista måste komma ifrån barnet, inte föräldrarna och dessutom, menar han att den bör innehålla sådant som är realistiskt att genomföra.

”Behöver bara kärlek”

Listor för små barn, tror han inte alls på.

– Det verkar konstigt och låter mer som ett behov föräldrarna har. En sjuk tonåring förstår ju att det finns saker som inte kommer hinnas med. Bara den vetskapen innebär ju en jättesorg. Och i det läget kan det vara bra att man tillsammans ser vad som ändå är möjligt att göra den tid som faktiskt finns kvar. Men jag tror inte att små barn har behov av att uppfylla massa önskningar som föräldrarna har bestämt, säger Richard.

– Ett litet barn behöver nog egentligen bara kärlek från sin familj.

Alexanders lista

Se Eiffeltornet

Umgås med sina kompisar

Träffa farmor, farfar, faster och ­kusiner i Stockholm

Träffa vänner och släkt på ­mammas sida

Åka gokart

Träffa sin familj i Norrland och ­vara i sitt hem i Ramvik med sina små­syskon.

Fakta

Namn: Richard Jonsson.

Ålder: 41.

Familj: Sambo, två barn, 5 och 8 år, samt Alexander som dog 2011.

Bor: Ramvik.

Gör: Arbetar med bilprovning.

Psykolog: ”Gör den sista tiden så bra som möjligt”

Anna Torbiörnsson.

Anna Torbiörnsson, ­barnpsykolog och familjeterapeut:

– Det viktigaste av allt är att göra den sista tiden så bra som möjligt för det sjuka barnet. Det kan man naturligtvis göra på olika sätt, beroende på hur barnet vill ha det. Om föräldrarna helt går in i sin sorg kan barnet känna skuld och skam över situationen och börja fokusera på att trösta mamma och pappa. Det ska inte ett svårt sjukt barn behöva göra. Med en önskelista får man en gemensam plan att förhålla sig till och det kan underlätta. Så jag tycker nog att det kan vara bra att göra en lista, om barnet vill och orkar det.

– Men listor för små barn bör man undvika. Ett litet barn kan lätt känna oro om det plötsligt ska behöva göra massa saker som föräldrarna har behov av att barnet ska uppleva. Min erfarenhet är att svårt sjuka barn oftast bara vill ha lugn och ro och vara tillsammans med nära och kära.

Bucket list

Benämningen kommer från det engelska uttrycket ”kick the bucket” som motsvarar det svenska uttrycket ”kasta in handduken”. Blev känt genom filmen ”The Bucket List” (2007) där två obotligt sjuka män (Morgan Freeman och Jack Nicholson) reser i väg för att uppfylla sina sista önskningar.

De gjorde också listor

När Quinn Linzer var tre månader gammal fick hennes föräldrar veta att hon skulle dö av en neurologisk sjukdom, då gjorde de en lista på 50 saker de ville att Quinn skulle få göra under sitt liv. Dottern skulle bland annat få palla äpplen, simma i havet och gå på fotbollsmatch.
 

Cancersjuka Alice ­Pyne, 17, blev känd i sitt hemland England när hon började blogga om sin bucketlist och sina tankar kring hur hon skulle uppfylla sina sista önskningar. Innan hon dog tidigare i år hann Alice bland annat åka och titta på valar i Kanada, hon fick även möjlighet att träffa sina stora idoler Take That.
 

Föräldrarna till en annan flicka, Avery Canahuati, berättade om sin dotters lista på sin hemsida och fick snabbt över 1,5 miljoner besökare. Lilla Avery som led av en genetisk sjukdom fick även en egen ­Facebooksida, som följdes av flera tusen. Syftet var delvis att samla in pengar till forskning kring Averys sjukdom.