Skolor ger mobboffer skulden

Uppdaterad 2011-08-17 | Publicerad 2011-08-16

"Barnen känner sig kränkta ännu en gång"

Som om det inte vore nog med de psykiska och fysiska påfrestningar det innebär att bli mobbad.

Många mobbade barn skuldbeläggs dessutom av sina egna skolor.

Det visar en granskning som Svenska Dagbladet har gjort.

"A kan ha varit mer utsatt än andra. Men han råkade ut för icke-acceptabel behandling på grund av sitt eget beteende." Så beskriver en Västeråsskola situationen när en pojke i fyran dagligen kallades cp-unge, damp-unge och psykopat av två andra pojkar i sin klass.

Skolan är långt ifrån den enda som anser att mobbade barn själva har ett ansvar för den behandling de utsätts för, visar en granskning av anmälningar till Barn- och elevombudet som Svenska Dagbladet har gjort.

"Vanligt att vuxna deltar i mobbning"

Anmälningarna gäller skolor som anklagas för att ha brustit i hanteringen av ett fall där elever kränks av andra elever. I 44 av 66 anmälningar, alltså i två av tre fall, antyder skolan att mobboffret själv bär skulden.

– Ofta när jag pratar med barn som mobbats beskriver de dels kränkningarna, men dels också det här ifrågasättandet från skolan. Att inte bli trodda eller att man känner att vuxna lägger skulden på dem gör att barnen känner sig kränkta ännu en gång, säger Barn- och elevombudet Lars Arrhenius.

– Vi vet att det är väldigt vanligt att vuxna passivt eller aktivt deltar i mobbning, och det talar vi alldeles för tyst om, säger Åsa Landberg, psykolog och psykoterapeut på Rädda barnen.

Åtgärder mot den mobbade

Det vanligaste är att mobbningen betraktas som en konflikt mellan två parter. Till exempel har förövare och offer i flera fall, på skolans anmodan, fått be varandra om ursäkt. I andra fall skylls mobbningen på att den drabbade är är blyg eller lättprovocerad.

Svenska Dagbladets granskning visar också att skolorna i flera fall riktar åtgärder mot de mobbade, till exempel att han eller hon får en assistent.

– Sådana stödåtgärder kan, även om de vidtas i all välmening, också uppfattas som att "det är mig det är fel på". De utsatta ser inga åtgärder mot de elever som kränker dem, säger Lars Arrhenius.

Följ ämnen i artikeln