”Frihet utan styrning blir lätt ett fängelse”

Daniel Pernikliski om vikten av variation och uppmuntran

helskärm

Det finns ju väldigt få saker som verkligen är fria, när man tänker på det. Om det ens går att komma på någonting. När man gör ett val är det en följd av någonting som någon annan har varit med att påverka. Sällan ett uttryck för en medfödd och opåverkad önskan från ens innersta väsen.

Valet är fritt i den meningen att man inte är förbjuden att välja någonting annat, men ytterst ofritt i den meningen att man ogärna väljer någonting utanför ens referensramar. Man ”väljer” sådant man har blivit uppmuntrad att intressera sig för.

Därför är det inte så förvånande med alla grupperingar som sker hos barn, när de får leka helt fritt. Är de trygga med bollen hemifrån väljer de gärna bollen även på dagis och i lekparkerna, och umgås således främst med andra av ”sin sort”. Killar med killar och tjejer med tjejer. Som förälder eller personal kan man stå vid sidan av, dyka in om någon slår sig, och fascineras över att allt följer gamla mönster.
Även om den fria leken blir ett utmärkt tillfälle att fördjupa sig i de intressen man redan har, och förstärka de vänskapsband man redan har, blir det också ett tillfälle att blockera sig för nya erfarenheter, vänner och intressen. Och ett utmärkt sätt att bevara könstraditioner.

Att se hur snabbt ett litet barn kan uppslukas av en helt ny aktivitet, bara genom att ha exponerats för den på ett positivt sätt, räcker för att man ska förstå vikten av variation och uppmuntran.

Och man förstår att frihet utan styrning lätt blir ett fängelse.