Varje dag – en fest!

Vardagspanik? Det finns alltid en fest att fira någonstans i världen

Missade du nyåret på grund av kräksjuka? Ingen fara – det finns 25 nyår till att fira i år.

Wendela kan presentera två nyår och fem andra festligheter jorden runt som kan sätta guldkant på vardagen för den som är sugen på att fira mer än jul, nyår och midsommar.

14 februari – Lejondans

Vadå Alla Hjärtans Dag? Troligtvis är det fler som firar det kinesiska nyåret den 14 februari, när vi går in i tigerns år. På det kinesiska nyåret är temafärgen röd, det anses bringa tur. Man hälsar på släkt och vänner, skjuter upp (röda) raketer och äter lyxmiddag. Dessutom får barnen ofta lite pengar. I ett rött kuvert, förstås.

– På Östasiatiska muséet i Stockholm har vi gjort det till en ny tradition att fira kinesiskt nyår, säger Birgitta Hansson Sidvall, kommunikatör.

– Det börjar med parad, sen blir det drak- och lejondans, aktiviteter i ateljén och marknad. Publiken är väldigt blandad, allt från kineser i Sverige till de som bara tycker det är spännande med en ny festlighet.

20 mars – 100 000 firar

Gott nytt år! Igen. På vårdagjämningen är det dags för bland annat iranier, kurder och afghaner att fira norooz. För iranier börjar festen tisdagen före nyår med eldfest då man sjunger och hoppar över elden. Bara i Sverige räknar man med att 100 000 personer firar norooz.

– Det är framförallt min svenska man som gillar norooz för att den är så annorlunda mot svenskt nyår, säger konsulten Sarah Flood.

– Den största skillnaden, förutom eldfesten, är vikten man lägger vid den vackra dukningen som bland annat innehåller en spegel, målade ägg och en guldfiskskål. Varje grej symboliserar hälsa och lycka. Dessutom ger vi varandra presenter och festen varar egentligen i nästan två veckor, fast i min familj håller vi oss till nyårsmiddag.

29 juni – Alla som inte har egen dag firas

I slutet av juni firar grekerna alla vars namn inte finns upptagna i den grekiska almanackan. Mycket demokratiskt. En grundförklaring är att namnsdagar firas mer i Grekland – självklart måste alla få chansen att få fest, tårta och paket.

– I Grekland är namnsdagar lika stort som födelsedagar, säger halvgrekiska Mollie Thomacos Westlund.

– I vår familj har det framförallt varit viktigt för min pappa att hålla namnsdagstraditionen vid liv. Jag tycker det är en kul idé med en allmän namnsdag för alla som inte finns med i kalendern.

9 september – Mat efter fastan

Muslimerna firar två Eid: Eid al-Fitr och Eid al-Adha, eller lilla och stora Eid. Det är lilla Eid, Eid al-Fitr, som firas efter fastan och den firas i samma anda som den kristna julen – med gåvor till fattiga, presenter till barnen och en massa god mat. Eid al-Fitr är, precis som jul, en religiös högtid som dock firas av långt fler än aktivt troende.

– På grund av fastan har maten en stor roll på lilla Eid, säger Sanarya Kalamgi Al-Kalamchi, farmacistudent i Stockholm.

– Sen är det otroligt viktigt att man hälsar på de man känner. Den första dagen är det släkten som gäller, de två dagarna därpå är vigd åt vänner. När jag bodde i Bagdad fick vi inte ens igen ytterdörren för att folk strömmade in.

1 november – Girlanger och dödskallesnask

De dödas dag i Latinamerika firas inte som en sorgens helg. Man bygger färgglada altare, dekorerar med skelett, partar och äter kakor och godis formade som dödskallar. Allt för att hedra och minnas sina döda – på lite glättigare sätt.

– Vi firade De dödas dag när jag bodde i Peru och Mexiko som barn, säger Annika Whittembury Ryberg, skådespelare och aktuell i Snabba Cash.

– Helgen är mer rolig än deppig. Man äter finmiddag, barnen springer runt med plastdödskallar och tigger godis, det är mycket uppklätt och utklätt. Jag gillar blandningen av religion, folklore och hednisk tro där allt får vara med: kors, blommor, konjak, skelett, girlanger, god mat och lyktor. More is more på De dödas dag.

23 december – Stocken bajsar godis till barnen

Spanien har en massa fester som är avundsvärda, men märkligast är kanske Caga tió – den bajsande stocken – i Katalonien, då man dagen före julafton lägger en filt över ett vedträ som har målats med ögon, näsa och mun. Barnen slår på det med pinnar och sjunger en ramsa och vips börjar träbiten ”bajsa” godis, som lägligt nog har placerats under filten.

– Jag kom i kontakt med traditionen när jag bodde i Katalonien på 70-talet, säger Bodil Ceballos, riksdagsledamot för mp.

– Många katalanska högtider har en underton av sjuk humor, inför jul går det också att köpa ”bajskorvar” i chokladaffären. Vi fortsatte att fira Caga Tió i Sverige så länge mina söner var små.

Fler roliga fester jorden runt

28/2 Indiska vårfestivalen Holi, man kastar färgpulver och vatten på varandra.

13/4 Thailändska nyåret.

2/5 Världskrattdagen.

23/6 Sangthansaften: norsk och dansk midsommar, man tänder eldar.

26/12 Kwanzaa, hyllar afroamerikansk kultur.

Källa: Mångkulturella almanackan