Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Jenny, Jennifer

Många svenskar väljer liv utan barn

Uppdaterad 2019-01-18 | Publicerad 2010-11-26

Men barnlösa kvinnor ifrågasätts mer än barnlösa män

Personerna på bilden har ingenting med artikeln att göra.

Ungefär fem procent av svenskarna vill inte ha barn.

Ett personligt beslut – som ofta möts av frågor och till och med hätska kommentarer.

– Gränsen för vad som är privat och inte privat har flyttats, säger forskaren Kristina Engwall.

Fem procent av svenskarna vill inte ha barn, enligt forskaren Kristina Engwall som gjort en ny forskningsrapport om frivillig barnlöshet.

Många beskriver det som meningen med livet – att sätta barn till världen.

Andra väljer aktivt att inte få barn.

– Det går inte att generalisera om vilka motiv man har. Det finns lika många berättelser som personer. Men ofta handlar det om en frihetskänsla, att man tycker att man lever ett bra liv som man gör, säger Kristina Engwall, docent i historia och en av redaktörerna för en ny forskningsrapport om frivillig barnlöshet.

”Barn ska vara efterlängtade”

För en del av dem som ingår i studien har det varit ett aktivt beslut, för andra har det varit en icke-fråga.

En del förväntade sig att de skulle drabbas av en barnlängtan – som aldrig kom.

– Särskilt kvinnorna utgick när de var yngre från att det skulle hända. Men det kom aldrig någon barnlängtan. Detta är ett tecken på vårt samhälle; i vårt land ska barn vara efterlängtade, säger Kristina Engwall.

Ett skäl som lyste med sin frånvaro var samhälleliga orsaker. I internationella studier anges, enligt Kristina Engwall, ofta brist på barnomsorg och svårigheter att kombinera jobb och familj som anledning att inte skaffa barn.

– Villkoren här är så pass bra att det inte blir något skäl. Det intressanta är att där barnlösheten är som störst just nu är Italien och Spanien, trots att det finns en sådan stark kärnfamiljsnorm och att katolska kyrkan är så stark där.

Barnlösa kvinnor mer ifrågasatta

Medan en kvinna som inte vill bli mamma ofta har långa förklaringar – som till exempel att hon inte lekte med dockor som liten och egentligen aldrig varit särskilt ”tjejig” – har männen ofta inte så mångordiga motiveringar för sina beslut.

– Kvinnlighet och moderskap är så nära förknippat. Barnlösa kvinnor blir därför mer ifrågasatta, säger Kristina Engwall.

Och ifrågasatt, det blir man. Värst är det för heterosexuella kvinnor i fertil ålder.

– De tvingas ofta förklara sig och får mycket negativ respons. Många får höra att ”du kommer ångra dig” och ”du vet inte vad du pratar om”. Men det mest hätska kommentarerna finns på nätet.

Många nöjda med beslutet

Äldre kvinnor blir inte lika utsatta. Och enligt deras beskrivningar av hur det var när de var yngre, drar Kristina Engwall slutsatsen att det sociala trycket blivit större.

En anledning är förstås att de numera är färre som är ofrivilligt barnlösa – tack vare möjligheterna till assisterad befruktning och adoption.

Preventivmedel och aborträtt gör det å andra sidan enklare att välja ett liv utan egna barn.

– Förr var barnalstrandet så kopplat till sexualitet och det var inte något man frågade om. Men jag tror också gränsen för vad som är privat och inte privat har flyttats, säger Kristina Engwall.

Många hittar dock strategier mot de närgångna frågorna.

– Säger man ”nej, jag vill inte”, då är diskussionen igång. Säger man ”nej, tyvärr” så slipper man det.

Är det många som ångrar sig då?

– Nej, det är inte det! Och det visar även andra studier. Överhuvudtaget är barnlösheten väldigt oproblematisk för dem som ingår i vårt material. I internationell forskning kan man mer se att många våndas över sitt beslut, säger Kristina Engwall.