- Ett fritidshem är ingen förvaringsplats

Fritidspedagoger vill höja sin status med legitimation

helskärm

"Vi vill också bli legitimerade"

Nu höjer fritidspedagogerna sina röster – för att tas på allvar.

– Ett fritidshem är inte bara en förvaringsplats, som många politiker tycks tro, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.

Från den 1 juli krävs lärare och förskollärare på legitimation för att byta arbete eller tillsvidareanställas. Efter beslutet höjer nu även fritidspedagogerna sina röster för att få bli legitimerade. Det handlar om status för yrket – och även om lön.
– Fritidspedagogerna spelar en oerhört viktig roll i barnens lärande, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, som sedan i höstas driver en kampanj med kravet på legitimation för fritidspedagoger.
Kravet får stöd av fritidspedagogerna Susanne Söderberg och Urban Kjellén på Södermalmsskolan i Stockholm.
De är trötta på de fördomar som finns om yrket – att fritidspedagogens jobb går ut på att ”passa barn” när de lärarledda lektionerna är slut för dagen.
"Fritids” har inget med barnpassning att göra, menar de.
Fritidspedagogernas uppgift är bland annat att stödja elevernas utveckling och se till att de får möjlighet att utveckla sina intressen. Verksamheten är planerad och utgår från skolplanen precis som all annan undervisning.
– Faktum är att vi är med eleverna hela dagarna, dels som ett stöd för lärarna under lektionerna, dels på rasterna där vårt jobb framför allt handlar om att styra upp lekar och hjälpa barnen att ta tag i och lösa konflikter, säger Urban Kjellén.
– Vi använder leken som ett pedagogiskt redskap i vårt arbete, säger Susanne Söderberg.
Hon är övertygad om att en legitimation skulle bli en viktig statusmarkör som signalerar att fritidspedagogerna gör ett betydelsefullt jobb.
– Man höjer ju statusen på lärare och förskollärare genom att ge dem en legitimation och då ska samma gälla för oss fritidspedagoger. Vi ingår så att säga i samma paket, säger Urban Kjellén.
En legitimation är också en hävstång för att få upp lönen, menar de.
– Vi ligger på runt 25 000 kronor i lön, jag anser att vi åtminstone borde tjäna 30 000–35 000 kronor i månaden, säger Susanne Söderberg.
Eva-Lis Sirén är också kritisk mot att de senaste årens finanskriser har slagit hårt mot fritidshemmens verksamhet i form av omfattande nedskärningar.
Från 2003 fram till i dag har 450 fritidshem lagts ner.
– Nedskärningarna har varit brutala. Så här kan det inte få fortsätta, resultatet blir ofrånkomligt att skolresultaten försämras – det är mycket olyckligt, säger hon.
 

Katarina Arnstad Elmblad