"De flesta tycker att boendet är konstigt"

Ulrika Molund och maken Johan bor i samma hus som hans föräldrar

– En öppen, rak dialog är nyckeln till ett fungerande generationsboende, säger Ulrika Molund, 39.

I samma hus som Ulrika, maken Johan och deras tre barn, bor även Johans föräldrar Olle och Birgitta.

helskärm

Innan svärföräldrarna flyttade in, var Ulrika Molund tveksam.

– Jag hade aldrig bott så här förut, så jag frågade alla vänner om råd.

Samtliga avrådde henne.

Men Ulrika och Johan ville ändå ge boendeformen en chans. Johan hade positiva minnen från att växa upp med farmor Britta och farfar Rune närvarande. De kom fram till att fördelarna övervägde nackdelarna – åtminstone i teorin.

Sålde radhuset – flyttade in

Utifall konceptet inte skulle fungera, skrev de ett tidsbegränsat hyreskontrakt med Johans föräldrar Olle och Birgitta – som sålde radhuset längre ner på gatan och flyttade in i den mindre av generationshusets två lägenheter.

Ulrika minns att hon oroade sig en del för hur det skulle bli.

– Man vill inte att en bra relation ska försämras av att man bor för nära inpå. Att leva på det här sättet bygger på att man har en öppen dialog. Annars är det nog lätt att irritera sig, säger hon och tillägger:

– För mig var det nästan ett krav att man ska kunna säga vad man tycker.

Finns till hands för barnen

Paret litar på att Olle och Birgitta säger nej om de inte har möjlighet att hjälpa till med det praktiska, som att hämta på dagis.

– Är vi lediga och kan ställa upp, gör vi det. Kan vi inte, så är det bara så, säger Birgitta och poängterar att hon tycker om att finnas till hands under småbarnsåren, då det är mycket pusslande för att få ihop karriär och familjeliv.

Samma hjälp fick hon och Olle av farmor Britta, 89, och farfar Rune som gick bort 1991, när Johan och hans två systrar växte upp.

– Kontakten med barnbarnen var så naturlig och nära, minns Britta, som är på besök.

Ökad respekt för andra

Birgitta tror att förståelsen ökar för andras sätt att leva när man umgås över generationsgränserna.

– Men de flesta tycker att det är konstigt som vi bor, tillägger hon med ett skratt.

Olle gissar att det finns mycket fördomar, som: ”Inte kan man bo med sin svärmor.”

– Men varför skulle man automatiskt få en dålig relation till henne? frågar sig Birgitta och ler.

Ett generationsboende fungerar när man respekterar varandras privatliv.

– Man ringer eller knackar på. Som vilka grannar som helst, säger Birgitta och tillägger:

– Jag tror också att man får ökad respekt för andra genom att umgås över generationsgränserna.