Rika och välutbildade har mer och bättre sex

Lisa Röstlund

Professor: ”Till den som har skall vara givet”

Högutbildade och höginkomsttagare kan skratta hela vägen till banken, och sängen.

Hur ofta man har sex och hur tillfredsställd man är sexuellt är en fråga om kön - och klass, visar Aftonbladet/United Minds studie.

– Det handlar om hur livschanserna fördelas utifrån de positioner man har i samhället, säger arbetslivsforskaren Susanna Toivanen.

– Det är jävligt tragiskt, säger författaren och chefredaktören Göran Greider.

Utbildning, inkomst och sysselsättning påverkar tydligt hur ofta svenskarna har sex, hur tillfredsställande sexlivet är och om kärlek ingår i sexet eller inte.

Bättre ekonomi – mer tillfredsställd

En dansk studie från 1984 visar att kvinnor med högre utbildning och bättre ekonomi oftare har sex och njuter av det i större utsträckning, jämfört med lägre utbildade och mindre betalda medsystrar.

I Sverige 2013 gäller sambanden i lika stor grad för båda könen, enligt Aftonbladet/United Minds studie.

Bland de mest högutbildade beskriver 52 procent sitt sexliv som tillfredsställande, jämfört med 44 procent bland dem som endast gått ut grundskolan.

De med jobb eller eget företag är mer tillfredsställda än arbetssökande.

Tydligaste sambandet ses i ekonomin: där står sexuell tillfredsställelse i direkt proportion till inkomsten. 54 procent av höginkomsttagarna*, 47 procent av medelinkomsttagarna, medan endast 39 procent av låginkomsttagarna beskriver sexlivet som tillfredsställande.

Hälsan och antal sextillfällen senaste månaden följer samma mönster.

Minst kärlek bland arbetssökande

Kärlek är en mindre vanlig ingrediens i sexlivet bland låginkomsttagare och lågutbildade.

Fler med hög inkomst och utbildning uppgav att de hade en kärleksrelation till sin senaste sexpartner, jämfört med dem som har låg inkomst och utbildning. När det gäller sysselsättning är skillnaden störst: 74 procent av de arbetssökande hade sex med kärlek senast de hade sex, jämfört med 85 respektive 84 procent av företagare och förvärvsarbetande.

Dubbelt så många arbetssökande som personer med jobb eller företag, 10 respektive 5 procent, uppger att de senast hade sex med någon de inte känt tidigare.

Docent Susanna Toivanen, arbetslivsforskare vid Stockholms universitet, släppte i fjol tillsammans med kollegan Mikael Rostila boken "Den orättvisa hälsan", en sammanställning av forskning om den ojämlika fördelningen av hälsa hos svenskarna.

Följer i generationer

Hon anser att det är intressant hur klasskillnaderna när det gäller sexlivet är minst lika påtaglig.

– Ojämlikheten handlar om vilka resurser och chanser man har i livet, vilket påverkas mycket av utbildning och inkomstnivå. Forskning tyder också på att ojämlikheten reproduceras i generationer: som att far- och morföräldrarnas skolbetyg påverkar barnbarnens skolprestationer.

Toivanen tar också upp att kön är en viktig faktor i sammanhanget.

– Det finns vissa särskilt utsatta grupper i arbetslivet, särskilt kvinnor inom skola, vård och omsorg. De har en tuff arbetsmiljö med ofördelaktiga villkor jämfört med den privata sektorn där fler män jobbar. Mycket av skillnaderna mellan kvinnor och män i arbetslivet beror på genus och de roller som män och kvinnor förväntas ha.

Utbildning påverkar kvinnor

I Aftonbladet/United Minds studie är skillnaden mellan män och kvinnor inte markant när det gäller sexuell tillfredsställelse: 50 respektive 48 procent. Men en stor olikhet är lusten. 46 procent av männen och bara 20 procent av kvinnorna uppger att de ofta känner lust.

Enligt tidigare studier verkar inte socioekonomiska skillnader inverka på mäns lust – däremot på kvinnors.

Kvinnor med högre utbildning och inkomst känner mer sexuell lust, jämfört med kvinnor med lågutbildade kvinnor med mindre pengar på kontot, kom Bo Lewin och hans forskarkollegor i Uppsala fram till 1998.

Det stämmer fortfarande, enligt Aftonbladet/United Minds studie.

Tydligt är också att trots att större andel kvinnor har högre utbildning, är 40 procent fler män än kvinnor höginkomsttagare.

"Till den som har skall vara givet"

Hög lön och utbildning ger stora praktiska fördelar.

– Har du hög lön har du råd att unna dig semester, bra mat, gymkort. Utbildningen korrelerar inte alltid, men ger större möjlighet att ta till sig hälsoråd och att kritiskt granska omvärlden. I universitetsstäder är människor till exempel mer alerta i att överklaga om kommunen bygger något man inte anser är bra, eftersom man har insikten och kunskapen hur man gör.

Professor Bo Lewin, huvudforskare bakom förra sexualvanestudien 1996:

– Sammanvävt med ekonomiskt kapital hör också kulturellt och socialt kapital. Att kunna leva på ett smidigt sätt har inte bara med pengar att göra, utan det är också kontakter som underlättar. Man vet genom det sociala kapitalet; vilken restaurang som är trevlig och har bra service, hur man får bästa vården, hur man väljer så att barnen ska få bästa skolan. "Till den som har skall vara givet" heter det i Bibeln, och det är precis vad det handlar om: en kunskap att kunna välja rätt, så att livet blir en "smooth ride".

Klassklyftorna ökar mest

Sverige är det land där den relativa fattigdomen ökat mest de senaste decennierna, av de 34 medlemsländerna i västvärldens ekonomiska samarbetsorganisation OECD. Det visade färska siffror från OECD i mitten av maj.

Sverige har halkat från första till 14:e plats i rangordningen över jämlika länder.

Samtidigt ökar hälsoklyftan i landet. Malmökommissionen, som kartlagt hälsan i Malmös olika stadsdelar, har kommit fram till att det för män skiljer 5,5 år i förväntad medellivslängd mellan den mest välbärgade stadsdelen och den stadsdel där invånarna har det sämst ställt.

– Den relativa skillnaden i hälsa har ökat i Sverige. De allra rikaste har blivit rikare och än mer hälsosamma, medan de allra fattigaste har blivit fattigare och fått sämre hälsa, säger Susanna Toivanen.

"Typiskt och deprimerande"

– Frågan är om det är ett sådant samhälle man vill ha. Man blir nedslagen av beslutsfattarnas avsaknad av kunskap och intresse att ta till sig kunskap om de här strukturerna. Och den totala oförståelsen och oviljan inför att ta in kunskaper om vad som bör göras politiskt för att motverka den sociala och könsrelaterade ojämlikheten. I stället pratar man om individens fria val. Visst har individen ett val, men chanserna man får är inte baserade på frivillighet.

Göran Greider, författare och chefredaktör Dala-Demokraten, anser att resultaten är "typiska och deprimerande".

– Det är i linje med den vanliga bilden av folkhälsan. Det är jävligt tragiskt att det ska behöva vara så även när det gäller det sexuella. Det är enorma krafter som driver på för att få ökade inkomstklyftor. På högerkanten gläds man åt det här, och sossarna säger ingenting.

– Det blir mer och mer klassklyftor och det pratas mindre och mindre om det. Om det varit uppror mot det hade man väl stått ut. Men apatin bara ökar och det blir Sverigedemokraterna som tar hand om känslorna som det skapar. Det känns sorgligt alltihop.