Pela - vi minns dig!

Nio år efter mordet på Pela fortsätter kampen mot hedersvåldet.

helskärm

Idag har det gått nio år sedan Pela mördades för att hon ville leva som en fri kvinna. Nu hedras hon av riksföreningen ”Glöm aldrig Pela och Fadime”, som manar samhället att ta sitt ansvar mot hedersrelaterat våld.

– Förbjud till exempel religiösa friskolor där könsapartheid råder, säger ordförande Sara Mohammad.

Det är inte alla som ser fram emot sommaren – den här årstiden hör särskilt många oroliga tjejer av sig till Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime. De är rädda för att bli bortgifta under resan till det gamla hemlandet – och över vad som ska hända om de vägrar.

– Ungefär 100 000 invandrarflickor lever under hedersrelaterat förtryck enligt siffror från Stockholms universitet, men mörkertalet är mycket stort, säger Sara Mohammad, ordförande för riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime, (GAPF).

Ikväll hedrar hon Pela under en manifestation på Sergels torg, då integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni talar. Dessutom tilldelas GAPF 30 000 av organisationen Bikers Against Rape.

– Med de pengarna ska vi bilda en kunskapsbank om hedersrelaterat våld. Vi har också planer på att bilda ett center dit man kan komma för att få hjälp, säger Sara Mohammad.

Känslig fråga

Bara 17 år gammal fick Sara Muhammad själv ett ultimatum av sin bror: gift dig eller dö. Men dagen före sitt bröllop flydde hon från kurdiska Irak och kom 1993 till Sverige. Här har hon engagerat sig i kampen mot hedersvåldet – och därför blivit kallad både rasist och islamofob. Frågan är fortfarande känslig. Men Sara Mohammed tycker sig ändå se att medvetenheten långsamt börjar öka under de nio år som gått sedan 19-åriga Pela mördades med tre skott i huvudet.

– Vi märker att det har blivit lättare att prata om det här. Vissa delar är fortfarande tabubelagda, men förut var det totalt tabu kring ämnet, säger hon.

Det är både okunskap och rädsla för att bli kallade rasister som gör att många tvekar inför att ta upp dessa problem.

– Man vill gärna nämna andra religiösa grupper och minoriteter inom kristendomen och judendomen när man pratar om det här, istället för att ta politisk islam på allvar. Men det handlar inte om muslimer som individer utan om ett nätverk som försöker prägla islam i hela världen.

Att blunda för hur religionen påverkar är att svika de drabbade, menar Sara Mohammed. Hon tycker att man främst måste se det här som en fråga om mänskliga rättigheter. Då blir det viktigt att förbjuda religiösa friskolor som utbildar barnen i strid mot dessa, menar hon.

– Man vet ju att könsapartheid råder i dessa friskolor, där man utbildar i en religion istället för om den, säger hon och fortsätter:

– Jag tycker också att man borde förbjuda slöjor för barn. Myndiga får gärna ta på sig 17 slöjor om de vill, men lägg inte det ansvaret på en 4-5-årig tjejs axlar. Samhället måste ta ett ansvar mot könsdiskrimineringen.

Myndigheter okunniga

Myndigheterna är fortfarande dåliga på att se skillnad på vanligt tonårsvåld eller kvinnovåld och det som är hedersrelaterat. Exempelvis gick migrationsverket bara för en månad sedan ut med att hederskulturen inte är asylskäl nog för kvinnor från Irak, säger Sara Mohammad och menar att vissa uttalanden varit rent pinsamma.

– Att skicka tillbaka dessa kvinnor är lika med döden för dem, säger hon upprört.

Visserligen finns en handlingsplan mot hedersvåld som presenterades i november förra året. Många av punkterna är viktiga, men Sara Mohammad är samtidigt kritisk mot flera brister. Bland annat nämns inte alls att killarna också kan vara offer.

– De under 18 får vända sig till socialen, men där har man dålig information om tjejer och ännu sämre om killar, så det är väldigt svårt att söka stöd hos dem.

Redan i skolan måste det finnas en rutin på att varna både social och polis, menar Sara Mohammad. Idag är det enstaka lärare och terapeuter som gör en insats, men många rädda flickor är helt utlämnade. Det behövs organiserade insatser som inför mobbing och "vanligt" våld. För även de som vill göra en insats kan lätt missa hedersproblematiken, menar Sara Mohammad.

– Till exempel när man nu försöker ändra på metoderna för att slippa straff, som i fallet med flickorna som föll från balkongen.

Bryt tabut

Det absolut svåraste enligt Sara Mohammad är fortfarande att bryta tabut och att få ut informationen om hedersrelaterat våld. GAPF försöker samarbeta med myndigheter, och hade senast i morse ett lyckat möte med Rikspolisstyrelsen. Långsamt går det ändå framåt. Och Sara Mohammed tänker inte ge sig.

– Motivationen är stödet från allmänheten och den grymma verklighet jag möter varje dag. Jag kan inte sova gott om jag inte hjälper dessa flickor, säger hon.